Nästa vecka är det äntligen dags, da kommer Madde och Andreas! Vi längtar galet mycket, jag fragade Alex häromdagen var de ska sitta när vi äter, och vem som ska sitta brevid Alex. Tog ungefär en halv sekund: Andreas! Vi har en massa roliga planer (och en del mindre roliga, haha!) Mindre kul med Alex just nu är att han är väldigt väldigt glad för att leka polis at Isabella, nagot som är galet irriterande. Vi försöker förklara för honom att det är inte hans problem att uppfostra henne, men eftersom han ocksa leker ignorera sina föräldrar sa gar det inte in sa mycket av vad vi säger till honom. Jag önskar mig en trippel dos extra talamod varje dag jag vaknar!

Idag har varit san dag, sa att jag nu bara sitter och undrar hur jag överlevde? Att säga att barnen har varit intensiva är en san underdrift att det är löjligt. Fem minuter efter att Lars kom hem fran jobbet tittade han pa mig och fragade om de varit sahär hela dagen? Ja, jo. 10 minuter senare erbjöd han mig en diamantring som har klarat av dem. Shit säger jag bara! Isabella verkar ha glömt hur man pratar normalt och har pratat med VÄLDIGT STORA BOKSTÄVER, och diverse ljud hela dagen, Alex har gjort allt han ska och lite till. Efter middagen sprang de runt som tva yra kycklingar i hela lägenheten och röjde järnet, drog ner alla täcken pa golvet, sprang runt med saker över huvudet, ja herre jisses, vad har dem inte gjort? Jag och Lars skojar om att allt Isabellas snälla satt i hennes lockar, hehe. Vi var ju hos frisören igar, och det gick jättebra, frisörskan var sa duktig, och när hon fragade var vi kommer ifran och jag svarade Sverige sa blev hon helt till sig och tyckte att det var ju absolut förklaringen pa att barnen har sa fint blont har. Ja exakt, för alla svenskar är blondiner.... hehe. När vi skulle ga därifran fick jag inte ens lov att betala eftersom det var Isabellas allra första besök, och ja, vi är mer än helnöjda. Jag kommer definitivt att ga tillbaka dit, bade för mig själv och för Isabella!

Och det blir nog en bra en. Efter att ha slappat flera helger i rad sa bestämde vi oss för att det är dags att göra nat. Imorgon är det gardsfest, det ser jag framemot, ska bli kul att faktiskt lära känna lite grannar här. Det blir grillning och ja jag vet inte riktigt vad planerna är. Jag pratade med dem som haller i det och fick mig ett litet skratt när de trodde att jag kommer fran Holland. A andra sidan, har man lite sprakkunskap sa är det inte helt ologiskt, holländska later trots allt som en blandning mellan tyska och svenska.

Vilken helg det har varit. Jag som känt mig smahängig i flera dagar nu med illamaende, huvudvärk, ledvärk, ja, ont lite här och där, började nästan bli lite orolig och tänkte att det kanske är dags att höra av sig och boka tid ho doktorn. Igar morse bestämde vi oss för att ga till badet, och Alex hann inte ens fa pa sig badkläder förrän han kräktes över hela golvet. Uppenbarligen sa är det nan slags maginfluensa av nat slag, och jag tror nog inte att jag ska behöva ringa (phew). Alex madde dock jättebra, och ungefär bönade och bad att vi skulle till badet ända, och sa fick det bli. Resten av dagen tillbringade vi ute pa altanen, jag pillade lite i blommorna och fixade och donade. Detta illamaendet är nog det mest irriterande, paminner om det jag hade när jag var gravid med Alex, konstant illamaende, men inga kräkningar. Men, förhoppningsvis gar det över snart, Alex verkar ma bättre idag, även om han är hängig och har ont i magen.

Inatt kom vi hem fran nästan 2 veckor i Italien. Och vilka sköna veckor det har varit! Alla planer pa att aka till Bologna, eller Verona, och hitta pa saker har liksom bara försvunnit och istället har vi bara hängt med och slappat. Dagsrutinerna har varit ungefär likadana, sovit till halv 9-9, sen gar Lars och handlar färskt bröd och juice till frukost, äter, beger oss till poolen nagra timmar, sen hem och äta lunch, Isabella och Lars tog en siesta medan jag och Alex lag i solen och slappade, sen när de kom upp packade vi ihop lite leksaker och begav oss till stranden. Hem och duscha medan Lars fixade middag, och sen lekplatsen en stund, en kvällspromenad pa stranden eller bara promenera runt lite. Ja, det är ungefär vad vi har roat oss med de senaste 2 veckorna. Vi har haft det riktigt bra helt enkelt, att köra dit gick jättebra, att köra hem var smidigt, vi körde drygt kvart över 7, och var hemma lite efter 2. Mindre kul var att Gotthard tunneln var stängd sa vi fick köra över det förbannade berget, fy vad jag avskyr det! Och när till och med GPS tanten sa till oss att vända sa muttrade jag nat om att även hon vill att vi ska av fran berget, da skrattade Lars högt, uppenbarligen hade jag sagt samma sak sist vi körde över det jäkla berget. Grr!

Nu är vi hemma igen, och allt verkar ga i slowmotion, men sa far det vara ibland. Bloggen kommer med uppdateringar sa fort slowmotion mode är över. Tills dess bjuder jag pa nagra fa bilder.

Ja, det sätter verkligen ord pa min dag idag. Vilken dag, jag är sa glad att den snart är över, och att vi har överlevt. Vi är mer än redo för semester, Lars har precis packat det sista i bilen, och sen är det i princip bara till att tuta och köra, nangang i natt. Alex längtar nog mest av oss alla, han har pratat om Italien hela dagen. Med jämna mellanrum kommer det sma lyckoskirk "Pizza" "Glass" "Lekplats" "Schwimmen". Ja, det är ju skönt att hans förväntningar inte är vansinnigt höga, hehe.

Fy vad jag avskyr att jag stressar mig själv sa lätt. Har sprungit runt halva morgonen, tvättat 6 maskiner tvätt, storstädat köket och kylskapet, uppe pa köksön och storstädat inne pa mitt badrum (älska att ligga pa alla 4 och avkalka golvet, fy). Pa det har jag en Isabella som verkar ha fatt en lätt släng av manodepressivitet och en Alex som har fatt en slänga av sadist monster. Kul dag! Samtidigt är jag säker pa att barnen känner av min stress (dah) och att det är därför de är som de är, och om jag bara hade stressat ner sa hade nog allt blivit mycket bättre.

... vid denna tiden skulle jag tro att vi kanske är nanstans runt Milano? Naja, beroende pa vilken tid vi kör vill säga. Det ska bli sa skönt att fa komma iväg, och även om jag inte riktigt ser fram emot att köra alla de timmarna, sa vet jag ju vad som kommer efter. Eller köra och köra, det är ju Lars som kör sa jag ska egentligen bara halla munnen om det där.

Ja, det är ett tag sen sist. Vad är det man säger, so much to do, so little time? Ja, herrejisses vad dagarna gar snabbt! 

I helgen hade vi kusinbesök här, Alex och Isabella är helt frälsta i sin lilla kusin, och bokstavligen slogs om att fa halla honom. Da "offrade" jag mig och bar runt pa honom istället, fniss. Men när Alex förklarade att han ville sitta med Bebis i soffan och läsa bok, da fick det bli sa. Och jag kan lova, att Farmor till alla tre, fick kämpa för att halla tararna inne. Självklart har vi en massa bilder, MEN jag har valt att inte lägga ut en enda, än iallfall, innan jag har tillatelse fran kusinens mamma att göra det.

I torsdags var det äntligen dags för dagen D, och kl 11:23 hämtade vi upp Agneta, Roland, Hans och Katarina pa tagstationen. Vi hade väldigt tur med vädret, och det var svettigt värre. Vi gick hem, och at lunch pa altanen, barnen fick presenter, och det var nästan som julafton. Eftersom fastighetsskötaren klippte gräset bestämde vi oss för en promenad till bycentrum (lol) och sen blev det altanhäng resten av eftermiddagen. Till middag bjöd vi pa raclette, eller epic fail som Lars sa, eftersom jag uppenbarligen lovat fonude, hehe. Men jag hoppas att racletten smakade, även denna gangen. Lars "somnade" tidigt, redan kl 19, och jag slängde ihop en pannacotta och lite tiramisu.

I lördags var det den varmaste dagen hittills i ar, enligt tidningarna var det 30 grader här i krokarna. Och vad djorde vi i lördags? Vi lag nerbäddade pa soffan, med duntäcken och hade feber, hela bunten (förutom Isabella, hon har redan haft sitt värsta). Lars hade varit sjuk alla dagar pa Irland, och jag som bara trodde att jag var trött och hängig för att han var borta, inser nu att jag nog var lite sjuk jag med, för i fredags när han kommit hem slog det till ordentligt. Nu är jag sa less pa detta! Vi hinner inte bli friska fran den ena grejen förrän det är dags för nästa, nu far det för tusan vara nog! Har nog aldrig varit sa sjuk som jag hittills varit under detta aret. Nu har vi bestämt oss för att isolera oss i nagra dagar, inte träffa nagon, mer än att ga till Coop, jobbet osv, och bara se till att vi blir ordentligt friska och pigga, för nästa vecka far vi besök. Har jag sagt att vi längtar, hihi?

Gardagen var en san dag som man bara inte vill ska ta slut! V kom hit vid halv 6, och tillsammans med Kottarna och varsitt glas vin gick vi ut pa altanen, Kottarna lekte och visade upp sig, och vi pratade, pratade och sen lite till. Sen at vi middag tillsammans, och medan jag badade barnen, städade V upp i köket. Lyxigt värre! Jag lät Kottarna vara vakna lite längre än vanligt, och tillsammans satt vi och tittade pa roliga filmklipp (Tysklands svar pa AFV). Shit vad Alex skrattade, att höra honom var nog roligare än vissa filmklipp. Vid halv 10 begav sig V hemat, och jag och Kottarna stupade i säng, och vaknade inte förrän runt 8! Lite panik blev det eftersom Alex har lekis kl 9, hehe.

Ja herrgud. Gardagen gick hur bra som helst, barnen var jättesnälla, vi fick oväntat, men trevligt besök, och kvällen kom snabbare än kvickt. När Isabella somnade pa 5 röda, undrade jag om det kan vara sant? Kan det vara sa smidigt att vara hemma ensam med bada barnen? Svar: Nej! Alex hann knappt mer än att somna 10 minuter senare, och da började Isabella hosta. Och hosta. Och hosta. Och lite till. Och sen började hon kräkas. Slem. En massa slem. Det var bara till att ga upp, lugna ner Alex som typ betedde sig som att han bara behövt en powernap och studsade rundor i sängen, byta pyjamas pa Isabella, som ungefär ville all annat än just byta pyjamas. Sen var klockan närme 2 innan jag fick ordentligt sömn. Hostan fortsatte, och sen har Isabella vaknat fran och till hela natten och ropat pa Pappa. Mellan 2 och 5 fick jag atminste nästan sammanhängande sömn! Kl 6:05 vaknade jag till ordentligt, eftersom Lars, av nan anledning ställt alarmklockan. Ja, jag svor ganska fint pa honom kl 6:06! Halv 8 vaknade kottarna, och efter en natt med mindre sömn än vanligt, sa är humören inte de bästa idag. Men imorgon är det fredag, Lars kommer hem, sa även om denna natten blir laaang den med, sa känns det atminstone lättare. Alex pasklov är dessutom slut, sa imorgon är det dags för lekis igen. Behöver jag säga att han längtar?