Far man lov att säga äntligen är julen över? Inte för att den inte har varit bra, men för att jag är en var människa och nu är jag redo för lite solsken igen? Ja, för det kommer ju typ, efter julen?
Vi har haft en bra jul pa alla sätt och vis. Typ. Det finns vissa saker som jag väljer att inte dela med mig av i bloggen, men lat mig säga som sahär (de som känner mig vet vad jag menar). När man far allt man sagt de senaste aren ungefär uppradat och bekräftat i ansiktet pa en och till och med den blinde öppnat sina ögon, da tackar man sina lyckogudar. Vi var pa julmiddag hos Lars pappa igar. Capice?
Barnen har fatt en massa fina presenter. Naväl förutom fran de som stressade fram att vi var tvugna att lämna in julklappsförslag sa jag satt en hel morgonen med barnen för att i slutändan fa ett kuvert med pengar. För det vet ju alla att en femaring som sett fram emot att fa sin Barbie husbil som hon sa längtat efter hellre far pengar i ett kuvert. Ahem. Nog om det.
Idag var det tänkt att vi skulle aka till IKEA och köpa sängkläder med pa nat sätt lyckades Alex och Lars ocksa komma hem med ett Playstation 4. Vetetusan hur det gick till, det bara hände, hehe. Imorgon beger vi oss till Basel för lite vidare shopping. Ah vad jag älskar den staden!

I lördags skrämde nog Isabella mig mer än nansin tidigare. Eller nej, detta var nog tredje värsta (badkaret och pannkakan i halsen är svarslagna!) Lars ville bege sig och kolla in nya lägenheten men jag stannade hellre hemma. Som tur är. Isabella var hur pigg och glad som helst när Lars gick men pa bara nagra minuter började hon klaga pa huvudvärk och att hon blev förblindad av ljuset och hon blev kokhet, jättesnabbt. Gissa att jag, hypokondriker som jag är (har förklarat för Lars att om han tror att jag är illa med mig själv ska han veta hur jag är med barnen, hehe) tickade det ju hjärnhinneinflammation varning i hela mitt system. Lars kom hem och var kollugn som vanligt. Alltsa ibland kan det vara sa frustrerande att han är sa jäkla lugn, men tittar man oftast tillbaka sa är det ju bra att atminstone en av oss haller oss lugna. Gav Isabella lite medicin och ja det tog ju inte lang tid innan den började värka och hon var pigg igen. Sa nej, hjänhinneinflammation fick jag glömma ganska snabbt och inse att det är nog bara en ordentlig förkylning. Febern kommer och gar sa jag haller henne hemma tills hon haft en hel "bra" dag. Och ja, det känns som att hon har gett nat till mig ocksa, för jag börjar ocksa känna mig lite off. Naval, bättre denna veckan än nästa!