Jobbigt ärligt
Ja, man kan ju pasta att de har varit liten paus här pa bloggen. Ska förklara sa gott det gar.
Under hela hösten har jag känt mig.... Trött. Inte trött i kroppen utan snarare i huvudet. Har sagt till Lars sa manga ganger att hur länge kan man känna sahär utan att nat händer? Nu vet jag.
Hela december var mer eller mindre upp och ner. Personliga saker som beror familjen och andra saker hände men jag kände trots allt att jag haller mig uppe. Sen nan gang, mitten av december eller sa sa jag halvt pa skämt halvt pa allvar att jag inte var säker pa om jag kände nat i mitt bröst och bad Lars kolla. Han typ kör in ett finger i bröstet och sen ser man paniken i hans ögon och han far fram ett "Du borde nog ga till doktorn." Ungefär da kände jag hur benen vek sig och paniken liksom kom krypande genom ryggraden. MEN, efter att vi sansat oss lite sa insag vi att EXAKT samma knöl fanns pa andra sidan av bröstet, tillsammans med typ 53545 andra knölar. Tänk er typ bubbelplast. Och jag visste ju att jag ska bli kallad till arskontroll snart ända....
Och allt gick bra. Fram till första januari. Oma och Opa var här pa middag och jag kan inte säga exakt när eller hur det hände men helt plötsligt sa det typ PANG. Som att nan smällde en tegelsten i nacken pa mig. Panik, hjärtklappning, handsvett, svartnar för ögonen. Försökte halla det samman sa gott jag kunde men självklart märktes det att nat var fel. Sen dess har det ungefär gatt utat. Jag har blivit helt besatt av att jag bara maste ha bröstcancer. Sa pass att jag har tryckt och klämt pa brösten sapass att de har blivit bla. Fatt panik för att jag ska ga pa gyn arskontroll .FIck panik över att kallelsen skulle komma sa pass att jag inte ens sov pa natten av rädsla för att kallelsen skulle ligga i brevladan. Blodprov, urinprov, cellprov, ja herregud vilka fel de skulle kunna hitta pa mig! För att inte tala om att hon skulle kolla brösten. Alltsa jag har verkligen scenariot framför mig om hur hon känner som vanligt och sen stannar till och liksom pillar lite till och likson "Ja men här är det ju nagot". Sa pass att jag har knappt sovit, knappt ätit (vagen är väldigt glad dock).Till slut ringde jag själv och bokade tid till mitten av februari.
Men det gick alldeles för langt i onsdags när jag blev, ja vad säger man, besatt? Fick nog av att goggla, gissa panika och sa vidare. Satte mig helt enkelt pa bussen och akte in till min doktor. Helt oannonserat. Kommer in och börjar störtgrata. Grater till receptionisten. Hon skickar in mig i ett rum och det tar inte lang tid innan min fantastiska doktor kommer och kramar mig. Da grät jag lite till. Förklarade mina tankar om bröstcancer, och denna fantastiska människa tog in mig, kollade brösten, sen kollade med ultraljud pa ena bröstet för att hon uppenbarligen kände nagot. Som visade sig vara en fettknöl eller likandande, inget syntes alltsa. Lovade att göra en ordentlig genomgang om 5 veckor när jag har mitt arliga besök inbokat.
Och det värsta med allt är att det trots allt inte känns bättre. Känner mig schizofren eller nat. Tänk om hon missade nat. Tänk om det är nat ända. Tänk om tänk om. Det värsta är att jag vet inte själv vad det är. Dessa senaste dagarna har jag gratit mer än de senaste 20 aren. Det är sa frusterande att VETA om att det inte är nat fel men samtidigt ha tankar som övertygar en till nat annat.
Naväl.... Behövde bara skriva av mig lite. Skäms nästan över hur jag betett mig de senaste 2 veckorna. Och hoppas att det blir bättre nu.
Under hela hösten har jag känt mig.... Trött. Inte trött i kroppen utan snarare i huvudet. Har sagt till Lars sa manga ganger att hur länge kan man känna sahär utan att nat händer? Nu vet jag.
Hela december var mer eller mindre upp och ner. Personliga saker som beror familjen och andra saker hände men jag kände trots allt att jag haller mig uppe. Sen nan gang, mitten av december eller sa sa jag halvt pa skämt halvt pa allvar att jag inte var säker pa om jag kände nat i mitt bröst och bad Lars kolla. Han typ kör in ett finger i bröstet och sen ser man paniken i hans ögon och han far fram ett "Du borde nog ga till doktorn." Ungefär da kände jag hur benen vek sig och paniken liksom kom krypande genom ryggraden. MEN, efter att vi sansat oss lite sa insag vi att EXAKT samma knöl fanns pa andra sidan av bröstet, tillsammans med typ 53545 andra knölar. Tänk er typ bubbelplast. Och jag visste ju att jag ska bli kallad till arskontroll snart ända....
Och allt gick bra. Fram till första januari. Oma och Opa var här pa middag och jag kan inte säga exakt när eller hur det hände men helt plötsligt sa det typ PANG. Som att nan smällde en tegelsten i nacken pa mig. Panik, hjärtklappning, handsvett, svartnar för ögonen. Försökte halla det samman sa gott jag kunde men självklart märktes det att nat var fel. Sen dess har det ungefär gatt utat. Jag har blivit helt besatt av att jag bara maste ha bröstcancer. Sa pass att jag har tryckt och klämt pa brösten sapass att de har blivit bla. Fatt panik för att jag ska ga pa gyn arskontroll .FIck panik över att kallelsen skulle komma sa pass att jag inte ens sov pa natten av rädsla för att kallelsen skulle ligga i brevladan. Blodprov, urinprov, cellprov, ja herregud vilka fel de skulle kunna hitta pa mig! För att inte tala om att hon skulle kolla brösten. Alltsa jag har verkligen scenariot framför mig om hur hon känner som vanligt och sen stannar till och liksom pillar lite till och likson "Ja men här är det ju nagot". Sa pass att jag har knappt sovit, knappt ätit (vagen är väldigt glad dock).Till slut ringde jag själv och bokade tid till mitten av februari.
Men det gick alldeles för langt i onsdags när jag blev, ja vad säger man, besatt? Fick nog av att goggla, gissa panika och sa vidare. Satte mig helt enkelt pa bussen och akte in till min doktor. Helt oannonserat. Kommer in och börjar störtgrata. Grater till receptionisten. Hon skickar in mig i ett rum och det tar inte lang tid innan min fantastiska doktor kommer och kramar mig. Da grät jag lite till. Förklarade mina tankar om bröstcancer, och denna fantastiska människa tog in mig, kollade brösten, sen kollade med ultraljud pa ena bröstet för att hon uppenbarligen kände nagot. Som visade sig vara en fettknöl eller likandande, inget syntes alltsa. Lovade att göra en ordentlig genomgang om 5 veckor när jag har mitt arliga besök inbokat.
Och det värsta med allt är att det trots allt inte känns bättre. Känner mig schizofren eller nat. Tänk om hon missade nat. Tänk om det är nat ända. Tänk om tänk om. Det värsta är att jag vet inte själv vad det är. Dessa senaste dagarna har jag gratit mer än de senaste 20 aren. Det är sa frusterande att VETA om att det inte är nat fel men samtidigt ha tankar som övertygar en till nat annat.
Naväl.... Behövde bara skriva av mig lite. Skäms nästan över hur jag betett mig de senaste 2 veckorna. Och hoppas att det blir bättre nu.
Kommentarer (0)
Höst i luften
Idag har temperaturen här gatt ner till behagliga 18-20 grader, sa jag passade pa att dra fram Uggsen och höstkappan/ koftan som jag lyckades impulsköpa i lördags. Helt fantastiskt väder och jag njuter varje sekund. Till helgen blir det runt 27-30 grader igen, orkar knappt mer! Ar mer än redo för hösten!
I helgen var vi och sag Ice Age 5, när hände det liksom? Visste inte ens att det fanns en 3 och 4. Mysig film och perfekt lördagsunderhallning för barnen. Tittade ocksa lite i affärer och jag slötittade och provade lite höstjackor men hittade inget alls. Sen ville Lars in pa Esprit och DÄR hängde den mitt framför näsan pa mig. Satt perfekt, känns perfekt. Mer en tjockare kofta, men inte stickad, sa helt perfekt för mig som avskyr att stänga jackor och sa. Lite dyrare men äsch, sa far det bli ibland. Nu längtar vi ocksa till Grekland. Hoppas att det inte är 30 grader där, hoppas snarare pa runt 20-25 hehe. Sen efter det är nog ända hösten här!
I helgen var vi och sag Ice Age 5, när hände det liksom? Visste inte ens att det fanns en 3 och 4. Mysig film och perfekt lördagsunderhallning för barnen. Tittade ocksa lite i affärer och jag slötittade och provade lite höstjackor men hittade inget alls. Sen ville Lars in pa Esprit och DÄR hängde den mitt framför näsan pa mig. Satt perfekt, känns perfekt. Mer en tjockare kofta, men inte stickad, sa helt perfekt för mig som avskyr att stänga jackor och sa. Lite dyrare men äsch, sa far det bli ibland. Nu längtar vi ocksa till Grekland. Hoppas att det inte är 30 grader där, hoppas snarare pa runt 20-25 hehe. Sen efter det är nog ända hösten här!
Ogräs
Nat som jag har lärt mig sen vi flyttade hit är att alla är experter. Ja, detta säger jag med ironi. Jag är sa jäkla TRÖTT pa att det är sa manga människor här i byn som ska lägga sig i hur mitt hem ser ut. Vilket golv vi har. Stengolv i köket ska man uppenbarligen inte ha. Bryr jag mig? Nej! Sen nu precis har de börjat med att göra trädgardsarkitektur (säger man sa) och det är SA manga som har asikt. Gräset är inte planerat än, utan det är enbart ogräs som växer. SA manga kommentarer jag hört om att vi MASTE JU KLIPPA GRÄSET. Erm nej, vilket gräs? Att folk overhuvudtaget är sa korkade att de tror att det är gräs är liksom för mycket. Eller vi MASTE planera buskar sa att man inte ser in. Vi maste göra sa manga olika saker verkar det som. SjukT irriterande. Vi MASTE inte göra nat utan gör precis vad vi vil!!!
Man ser väl ända ganska tydligt att detta INTE är planerat oskött gräs?
Orkar knappt
För ungefär tva veckor sen eller sa började jag känna mig redo för höst. Temperaturen gick ner till lagom 25 grader och det var lite kyligare vindar, helt fantastiskt. Sen snapp, denna veckan har vi legat pa 30 grader igen med bedrövliga 35+ hela helgen. Knappt sa man orkar! Det är för varmt att göra nat, sa turligt nog var vi bortbjudna pa middag idag. Skönt att slippa göra nat och bara äta och dricka gott. Under solparasoll och fläkt, hehe.
I veckan var Lars dessutom i Tyskland och som vanligt lyckades han hitta "DEN" affären och köpte hem nat litet till Isabella, Hennes outfit igar var fantastiskt ;) Fick höra av en flicka igar pa badet att "Isabella har ALLTID sa fina kläder pa sig." Ja, det är faktiskt hennes far som ser till att det är sa....
I veckan var Lars dessutom i Tyskland och som vanligt lyckades han hitta "DEN" affären och köpte hem nat litet till Isabella, Hennes outfit igar var fantastiskt ;) Fick höra av en flicka igar pa badet att "Isabella har ALLTID sa fina kläder pa sig." Ja, det är faktiskt hennes far som ser till att det är sa....
Bra start
Sen barnen började skolan förra veckan har även jag börjat dagen med en morgonpromenad. Först mätte Lars den till 4.8 km men han hade mätt fel sa den är "bara" 4 km. Men det är helt ok ända och ett fantatiskt sätt att börja varje dag. Allt flyter pa förutom att min längtan efter hösten nog far läggas pa is. 30+ varje dag denna veckan (33 pa fredag!) sa det är bara till att inse att badkläderna far ligga framme ett tag till, hehe. Men jag längtar sa till hösten, och Grekland och Europapark och en massa annat skoj. Jag vet, jag har sagt det innan, men jag längtar ju! Planerar ocksa nästa ars semester för fullt, eller snarare försöker uppfylla barnens önskan. Sa som det ser ut nu blir det London/ Skottland under sommarlovet och Italien under höstlovet och saklart övernatting i Europapark pa varen. Men vi far se hur snabbt barnen angrar sig, hehe.
Ettan och trean
Ja idag är dagen da jag officiellt blev gammal och skickade tva barn till SKOLAN imorse. Vilken grej alltsa! Nu har förvisso Alex och Isabella varit redo ett tag sa det var inga problem alls. Isasbella känner ju dessutom en del i hennes klass redan sa det var inga problem alls. Förstar inte hur hon blev sa stor? Isabella i ETTAN liksom? Jag har spenderat större delen av dagen med att skicka bilder och uppdateringar till de personer i Isabellas närhet som visat intresse av att följa hennes dag. Nu är vi lagom trötta men belatna, kalenderna är ifyllda och läxor är gjorda. Nu kör vi stenhard nagra veckor innan det är dags för lov, och Grekland och Europapark och en massa annat smatt och gott!
Finaste tjejen i skolbänken!
Höstredo
Ja det blir inte mycket aktivitet här inne, men är det sommar sa är det. Nu har vi dessutom bott här i 5 veckor (va??)och även om allt är uppackat och fixat sa är det en massa smapill att göra. Sen möbleras det fortfarande om med smasaker, antar att det är lite för höga krav att allt ska vara perfekt efter fem veckor ;)
Om ungefär 1 1/2 vecka börjar skolan och vi är helt klara och förberedda med allt. Kan inte första att jag har en förstaklassare och en tredjeklassare. När blev JAG sa gammal liksom? Fast mest av allt är jag sa nöjd med att faktiskt ha tva barn i skolan. Slippa blöja, helt enkelt slippa bebisar hehe. Alltsa jag är nog den minst bebisglada personen som finns. Det där med att njuta av första tiden, njae, inte sa mycket. NU däremot, nu njuter vi. Att kunna göra saker tillsammans utan stress. Häromdagen satt vi hemma pa kvällen och fick spontant infall att ga ut och dricka ett glas vin och äta glass. Tva minuter senare satt vi pa restauranten och beställde. Ja, vi bor ganska centralt. Sant som helt enkelt inte funkar pa samma sätt med mindre barn.
Och jag längtar efter höst. Idag är det kyligt i luften, runt 20 grader och med andra ord langbyxor och koftväder. Och jag känner att jag är redo för sant här väder nu. Redo att skicka barnen till skolan och ga rutiner igen. Redo att klippa navelsträngen liite mera. Och sa klart, redo för att aka till Grekland!
Om ungefär 1 1/2 vecka börjar skolan och vi är helt klara och förberedda med allt. Kan inte första att jag har en förstaklassare och en tredjeklassare. När blev JAG sa gammal liksom? Fast mest av allt är jag sa nöjd med att faktiskt ha tva barn i skolan. Slippa blöja, helt enkelt slippa bebisar hehe. Alltsa jag är nog den minst bebisglada personen som finns. Det där med att njuta av första tiden, njae, inte sa mycket. NU däremot, nu njuter vi. Att kunna göra saker tillsammans utan stress. Häromdagen satt vi hemma pa kvällen och fick spontant infall att ga ut och dricka ett glas vin och äta glass. Tva minuter senare satt vi pa restauranten och beställde. Ja, vi bor ganska centralt. Sant som helt enkelt inte funkar pa samma sätt med mindre barn.
Och jag längtar efter höst. Idag är det kyligt i luften, runt 20 grader och med andra ord langbyxor och koftväder. Och jag känner att jag är redo för sant här väder nu. Redo att skicka barnen till skolan och ga rutiner igen. Redo att klippa navelsträngen liite mera. Och sa klart, redo för att aka till Grekland!
Regn
Regnet öser ner och har gjort det sen i gar eftermiddag och det är helt fantastiskt! Äntligen har vi tid att bo in oss ordentligt och fixa alla smasaker som man inte gör när solen skiner och man hellre gar till badet eller aker pa utflykter. Igar organiserade jag förradet och la upp de sista gardinerna (Alex Isabellas och vara). I eftermiddag beger jag mig ner i källaren och märker kartonger sa vi vet var vi har saker. Till helgen kommer solen tillbaka och da ska vi njuta lite extra och veta hur jäkla duktiga vi varit under veckan. Och sa ska vi köpa nya altanmöbler och göra om pa altanerna. Bilder kommer (far bjuda pa förebild sahär snabbt nu först)Detta är själva äthörnan av altanen och det kommer helt nya nöbler+ helt nya "loungemöbler" ocksa. Kommer at bli sa fint!
Crawl
Isabella har gett sig fan pa att hon ska lära sig crawla denna sommaren, sa det är med mycket nöje som jag har studerat henne nagra timmar idag. Det gar..... sadär, hehe. Men, skam den som ger sig, jag hoppas kunna lägga upp ett klipp i slutet pa sommaren där hon crawlar riktigt ordentligt ;) Tycker dock att det är lite kaxigt att hon simmar i 2 meters poolen!
ARG
JA fy bubblan vad jag kokar. Imorse hade vi besiktning pa gamla lägenheten och nej, den blev inte godkänd. Dels maste de mala om lägenheten och vi maste betala en del av det. Varför? Jo, för gränsen är vid 8 ar och vi har bott där 7 1/2 ar. Skojar du med mig liksom? Sen gick städningen inte igenom. Alltsa, jag visste det. Betala sa mycket pengar, 1707 chf, vet inte exakt vad det är i SEK, men tillräckligt, sen städade de väldigt länge och när vi kom dit dagen efter för att titta sa sa jag redan da till Lars att det kommer inte att ga igenom. Aldrig mer att jag kommer att anlita den firman. Har dessutom att stort jäkla jack i varat köksbord efter flytten. Skulle egentligen reklamera, men jag orkar bara inte. Som tur är har vi garanti sa de far helt enkelt städa tills det är rent, MEN detta innebär att vi maste boka tid för ny besiktning. Aaaahhhrrrggg!
Bildbomb!
Ni är manga som har fragat efter bilder pa nya lägenheten sa jag gör helt enkelt en bildbomb och later fotona tala för sig själva!
Ber om ursäkt för lite suddiga kassa bilder, men det är tagna med mobilkamera pa kvällen, hehe. Mer än sa orkade jag inte engagera mig ;)
Nu är vi pa plats
Vilken vecka det har varit! Stressig, jobbig och santidigt helt fantastiskt. Men nu är vi pa plats och allt är under kontroll. Folk tror mig inte riktigt när jag säger att allt är färdig uppackat, gardiner och sa är pa plats, men jo, sa är det hehe. Faktiskt har allt varit pa plats sen i tisdags. Jag har lite sadär tvangsmani. Bara lite. Jag ska se om jag kan ta foton och visa lite senare. Vi trivs sa bra. Hur har jag nansin klarat mig utan köksö?? Igar var Lars mamma och Paul här pa middag och det var helt fantastiskt att laga mat. Att bade jag och Lars fick plats i köket utan att liksom armbaga varandra! Nu har de ocksa lagt ut alla tre altaner och det visar sig att vi far inte tre altaner utan EN stor som gar runt hela lägenheten. Alltsa, det var en underbar överraskning!
Pust vilken helg!
Fy bubblan vad mycket vi har hunnit med denna helgen med flytten, mycket mer än vad vi trodde var möjligt, och det känns bra! Barnen trivs hur bra som helst och har sina rum nästan klara. Ok, saknas lite detaljer som tavlor och sant. men annars är det ok. Veckan som kommer gar nog i rekordfart. Imorgon kommer flyttfirman, pa tisdag städfirman, pa onsdag tar vi paus och tillbringar dagen pa badet, och pa torsdag har Lars massage, sen, pa grund av ett väntat men ända oväntat dödsfall i familjen maste vi ga pa begravning som följs tätt med Alex avslut i simskola som följs at direkt av Isabellas avslutningsmiddag i Kiga, puh! Det kommer att bli en intresant torsdag, minst sagt!
Orka?
Ja men det är ungefär sa jag känner just nu. Sa mycket som far runt i huvudet att jag blir knäpp. Har inte alls känt mig stressad över flytten, men nu inatt kl 3 sa det pang. Kan ju vara för att vi har fatt besked om exakt när lägenheten är färdig och sa. Nu är det pa riktigt!
Samtidigt som jag är sa jäkla skitglad över att flytta och längtar ihjäl mig sa finns djävulen pa axeln. Tänk om barnen inte trivs? Tänk om de blir olyckliga? Sen det faktum att vi har blivit "stämda" (i brist pa bättre ord) av vara nya grannar gör ju liksom inte saken bättre. Att man orkar. Att jag ska orka! Sa till Lars att även om jag bara vill ge upp och ge dem rätt sa är jag för envis för det, fär jag vet ju att de har FEL. Att lata dem vinna borde inte existera, men orka... Att dem orkar är ännu värre. Att man kan vara sa olycklig i sitt eget patetiska lilla liv är nat jag nog aldrig kommer att första.
Naväl, nästa vecka är det dags. Ska se om jag uppdaterar lite oftare än typ en gang i manaden. hehe.
Samtidigt som jag är sa jäkla skitglad över att flytta och längtar ihjäl mig sa finns djävulen pa axeln. Tänk om barnen inte trivs? Tänk om de blir olyckliga? Sen det faktum att vi har blivit "stämda" (i brist pa bättre ord) av vara nya grannar gör ju liksom inte saken bättre. Att man orkar. Att jag ska orka! Sa till Lars att även om jag bara vill ge upp och ge dem rätt sa är jag för envis för det, fär jag vet ju att de har FEL. Att lata dem vinna borde inte existera, men orka... Att dem orkar är ännu värre. Att man kan vara sa olycklig i sitt eget patetiska lilla liv är nat jag nog aldrig kommer att första.
Naväl, nästa vecka är det dags. Ska se om jag uppdaterar lite oftare än typ en gang i manaden. hehe.
Elakt värre
I onsdags kom Isabella hem med ett paket för mors dag. Hon ville att jag skulle öppna det direkt och i var den finaste tavlan jag sett. Glad som jag blev fotade jag och la upp pa FB, ville saklart dela med mig av glädjen. Som varade... inte alls länge. Pa fotot skrev jag "My daughter is the best". Det tog inte lang tid innan mina tva elaka mammor (grannen och hennes bästa vännina) la in kommentarer elaka och pa ett bitchigt sätt om hur jag förstörde deras mors dags presenter. Det har gjort mig ledsen hela helgen, inte bara för att kommentarerna var sa onödiga, utan för att dessa tva människor gör ALLT för att plaga bade mig och mina barn. Har de inget bättre för sig?
Men sen gick det upp ett ljus för mig. Inte nanstans skrev jag att det var mors dag present eller liknanade. Sa hur i hela friden visste dem vad det var? Sa vida det inte är sa att bada tva även de hade öppnat sina paket... Sa jäkla sjukt alltsa. Sa de tog helt enkelt bara chansen att hoppa pa mig. Orkar inte. Trodde att en som snart fyller 40 faktiskt skulle vara mer mogen?
Men sen gick det upp ett ljus för mig. Inte nanstans skrev jag att det var mors dag present eller liknanade. Sa hur i hela friden visste dem vad det var? Sa vida det inte är sa att bada tva även de hade öppnat sina paket... Sa jäkla sjukt alltsa. Sa de tog helt enkelt bara chansen att hoppa pa mig. Orkar inte. Trodde att en som snart fyller 40 faktiskt skulle vara mer mogen?