I lördags var det den varmaste dagen hittills i ar, enligt tidningarna var det 30 grader här i krokarna. Och vad djorde vi i lördags? Vi lag nerbäddade pa soffan, med duntäcken och hade feber, hela bunten (förutom Isabella, hon har redan haft sitt värsta). Lars hade varit sjuk alla dagar pa Irland, och jag som bara trodde att jag var trött och hängig för att han var borta, inser nu att jag nog var lite sjuk jag med, för i fredags när han kommit hem slog det till ordentligt. Nu är jag sa less pa detta! Vi hinner inte bli friska fran den ena grejen förrän det är dags för nästa, nu far det för tusan vara nog! Har nog aldrig varit sa sjuk som jag hittills varit under detta aret. Nu har vi bestämt oss för att isolera oss i nagra dagar, inte träffa nagon, mer än att ga till Coop, jobbet osv, och bara se till att vi blir ordentligt friska och pigga, för nästa vecka far vi besök. Har jag sagt att vi längtar, hihi?

Gardagen var en san dag som man bara inte vill ska ta slut! V kom hit vid halv 6, och tillsammans med Kottarna och varsitt glas vin gick vi ut pa altanen, Kottarna lekte och visade upp sig, och vi pratade, pratade och sen lite till. Sen at vi middag tillsammans, och medan jag badade barnen, städade V upp i köket. Lyxigt värre! Jag lät Kottarna vara vakna lite längre än vanligt, och tillsammans satt vi och tittade pa roliga filmklipp (Tysklands svar pa AFV). Shit vad Alex skrattade, att höra honom var nog roligare än vissa filmklipp. Vid halv 10 begav sig V hemat, och jag och Kottarna stupade i säng, och vaknade inte förrän runt 8! Lite panik blev det eftersom Alex har lekis kl 9, hehe.

Ja herrgud. Gardagen gick hur bra som helst, barnen var jättesnälla, vi fick oväntat, men trevligt besök, och kvällen kom snabbare än kvickt. När Isabella somnade pa 5 röda, undrade jag om det kan vara sant? Kan det vara sa smidigt att vara hemma ensam med bada barnen? Svar: Nej! Alex hann knappt mer än att somna 10 minuter senare, och da började Isabella hosta. Och hosta. Och hosta. Och lite till. Och sen började hon kräkas. Slem. En massa slem. Det var bara till att ga upp, lugna ner Alex som typ betedde sig som att han bara behövt en powernap och studsade rundor i sängen, byta pyjamas pa Isabella, som ungefär ville all annat än just byta pyjamas. Sen var klockan närme 2 innan jag fick ordentligt sömn. Hostan fortsatte, och sen har Isabella vaknat fran och till hela natten och ropat pa Pappa. Mellan 2 och 5 fick jag atminste nästan sammanhängande sömn! Kl 6:05 vaknade jag till ordentligt, eftersom Lars, av nan anledning ställt alarmklockan. Ja, jag svor ganska fint pa honom kl 6:06! Halv 8 vaknade kottarna, och efter en natt med mindre sömn än vanligt, sa är humören inte de bästa idag. Men imorgon är det fredag, Lars kommer hem, sa även om denna natten blir laaang den med, sa känns det atminstone lättare. Alex pasklov är dessutom slut, sa imorgon är det dags för lekis igen. Behöver jag säga att han längtar?

Ja, galet är precis vad det är. Förra veckan var barnen ganska, ja, pafrestande kan man säga, och i förrgar och igar var det bara helt galet. Jag var nära pa gratfärdig när Lars kom hem fran jobbet. Idag- tva sma änglar. Just nu sitter de snällt och tittar pa "Mary Poppins" och innan dess har det bara varit skratt och bus hela morgonen. Ar det verkligen sa galet, att min "angest" (angest är förvisso ett ganska överdrivet ord i detta sammanhanget" över att Lars skulle aka iväg har paverkat dem sa mycket? Att de har känt av sa tydligt att det ligger nat i luften? Eller, ska jag helt enkelt skylla pa vädret, att det är solsken idag, jämfört med 2 veckors regn som det varit? Naja, eller sa skyller jag inte pa nat av det, utan njuter sa länge jag kan!

Tidigt imorse begav sig Lars mot Irland. Avundsjuk, ja lite granna. Ok, ganska mycket. Men han kommer hem igen pa fredag, sa vi ska nog klara oss. Men jag verkligen avskyr när han är borta, för jag är sa jäkla orolig, hela tiden. Vet egentligen inte varför, men jag blir orolig jättesnabbt och mycket när det gäller sana saker. Typ hjärtat i halsgropen innan jag far sms att han har landat, och sana saker. Visst att man kan bry sig, men jag tror att jag bryr mig lite för mycket, hehe. Har ocksa börjat fundera pa hur det kommer att bli när Kottarna blir större och hittar pa saker. Herre jisses!

Och idag njuter vi av att vi inte har en enda tid att passa. Denna veckan har varit lite för mycket fram och tillbaka, sa idag njuter vi med mjukisbyxor och popcorn. Imorse bakade vi till kalaset imorgon, och pa 30 minuter hann vi med att bade slänga ihop en tiramisu och en cheesecake. Känns som att man har gjort just de 2 väldigt manga ganger, hehe. När vi ända var pa g sa slängde vi ihop ett gäng scones, sa Lars kom hem till nybakade och charmiga scones. Vi väljer att säga charmiga efter att Alex och Isabella skötte kavlande och naggande, hihi.

Om en stund tar vi bussen och beger oss till grannbyn. Hoppas att jag haller mig vaken. Detta vädret är deprimerande, har regnat i flera dagar nu, och det ser inte ut som att det ska ta slut nan gang snart. April manad när den är som bäst!

Efter en väldigt trevlig dag igar med V och M, sa beger vi oss idag till grannbyn, och lite kusinmys för barnen. Imorgon har jag skola (omflyttat som vanligt, suck!) och pa torsdag beger vi oss aterigen till grannbyn, men denna gangen ska vi Alex och Jonas fa busa runt, tror bestämt att de tva saknar varandra. Nästa vecka när Lars är pa Irland, kommer V hit och lagar mat till mig och barnen, lyxigt värre. Saker och ting känns bra just nu, väldigt bra!

Men jisses vad det är skönt att komma tillbaka till lite vardag igen! Det har varit lite upp och ner med att handla och alla rutiner blir lite konstiga när det är korta veckor, men nu sa. Nästa vecka aker Lars till Irland, och blir borta onsdag till fredag. Jag är sa sotis att det inte är sant! Nu ska han ju förvisso jobba, men ända! Och ja, han erbjöd förvisso att jag och barnen kunde följa med och stanna i Dublin medan han jobbar, och jag tackade nej, men ända! Känns lite för mycket att flyga nagra timmar (tror Lars sa att det tar 2h30minuter eller nat) med barnen bara för att stanna sa kort tid. Men en annan gang sa!

Först och främst vill jag tacka (a Alex vägar saklart) för telefonsamtal, sms och Facebook hälsningar till Alex pa hans födelsedag. Känns bra i hjärtat att det är sa manga människor som bryr sig om honoom!

Vi har haft en riktigt skön pask, även om vi inte direkt har "firat". I fredags var det mest lugn och ro, en langpromenad och slapp som gällde. I lördags akte vi och handlade blommor till altanen (äntligen har jag fatt mina klematis) och i söndags akte vi och grillade. Aven om det virvlade lite snö i luften sa var det jättemysigt, och väldigt trevligt sällskap, bytade telefonnummer med en supertrevlig tjej fran Sydney, pa mandag kommer hon hit och bjuder mig och barnen pa lunch. Det känns jättebra, att inse att man helt plötsligt faktiskt har en massa bra vänner runt sig.

Idag är det paskafton, och vi firar inte pa nat sätt- skönt! Sen är det ocksa helt andra traditioner här, paskägg fyllda med godis far man inte här, finns ju knappt ens att köpa nat lösgodis, hehe. Men det är skönt att bara slappa, om en stund beger vi oss till växthuset och ikväll blir det fajitas till middag, och när barnen sover blir det nagra avsnitt Stargate Atlantis. Jag erkänner, jag är fast. Sa pass illa att jag nästan redan har abstinens för att det ska ta slut, och da har vi ända 99 avsnitt. Sa pass illa att vi funderar pa att köpa Stargate SG-1 och filmen! Geek varning, and love it.