Ja, jag behöver väl inte förklara rubriken mer. Nu är det dags att "leva" igen och inte bara sitta och fundera över diverse krämpor och smärtor. Dock har jag kommit fram till att det kan vara pa tiden att omdirigera den dagliga shoppingen till Lars, den där en timmes promenaden med barnvagn, bära hem pase, packa upp och sa vidare, ja det börjar bli lite för tungt. Da tar jag hellre ut Alex pa garden och later honom springa av sig ordentligt.
Jag har dock fortfarande "känningar"men i dag känns det bättre eftersom vi förhoppningsvis ska träffa doktorn imorgon. Jag säger förhoppningsvis eftersom hon jobbar pa förlossningen sa vi ska besöka henne pa sjukhuset. Men är det för manga som föder sa skulle hon höra av sig och da far vi omboka tiden. Men jag vill ända prata med henne, se vad hon tror att det är. Och det positiva tänkandet gar faktiskt lättare nu, för det är faktiskt bara 8 dagar kvar till BF!