Äntligen

Det har inte blivit manga uppdateringar pa senaste, men jag har helt enkelt inte haft varken tid eller lust. Sant händer ibland. Men nu är jag tillbaka, pa alla sätt och vis. Mar bra igen. Eller atmistone mar jag inte sa galet daligt längre. Jag vet inte, eller sa kanske jag vet, vad det är som har varit fel de tva senaste manaderna, men jag hoppas verkligen att det inte händer igen. Jag har inte sovit ordentligt, och tro mig, efter tva manader börjar det kännas. Har inga problem med att somna, men sen vaknar jag runt 12 pa natten, kallsvettig, hjärtklappning, en klump i halsen sa stor att jag tror att jag kommer att kvävas. Sen är det kört. Sen kommer tankarna som bara kan komma mitt i natten och det blir inte mycket mer sömn. I 2 manader har det varit sahär. I lördags natt sov jag mellan 24 och 4:30 i ett svep. Jag vet inte om det gar att första vilken känsla det var! Allt det andra börjar försvinna det med, och jag vaknar inte längre pa morgonen med ont i magen och huvudvärk. Nej faktiskt sa känner jag mig bättre än pa väldigt länge. Tog upp mitt oro över att huvudvärken skulle vara nat annat än vanlig spänningshuvudvärk med min massös förra veckan, och hon tittade pa mig och sa att hon är ju ingen doktor och kan inte sätta en diagnos, men att hon tyckte att jag absolut inte borde oroa mig och gav hennes anledningar till varför jag inte borde göra det. Och jo, jag tror väl ocksa, att om det nu hade varit nat allvarligare, sa borde jag ju känna mig sämre efter 2 manader och inte bättre. Som sagt, jag har fortfarande en liten del logik i mig, även om den ologiska sidan ofta tar över.
 
Helgen har ocksa varit bra. Den bästa pa länge. I fredags at vi ostfondue och bara myste. I lördags bega vi oss till en sportoutlet och köpte handbollsoutfit till Alex. Sen fortsatte vi till L-thal och skulle handla lite. Haha, jag skrattar fortfarande... Inne i affären fragade jag Lars om han ville köpa lite vin. Han tyckte inte att han hade rad med det denna manaden. Jag sa till honom att det är ok, jag har pengar att betala lite vin för. Han kommer tillbaka med en lada vin, jag säger skämtsamt ladda inte upp med tunga artilleriet nu, och gar och betalar.  Och haller pa att smälla av! Kostade ungefär 1000 lappen mer än jag räknade med. Vinet, som Lars trodde kostade 22:90 chf för hela kartongen kostade 22:90 per flaska... haha. Shit vad vi har garvat hela helgen. Tror kassörskan har garvat hon med, för hon sag min min när jag skulle betala, haha. Ja jisses, sa kan det ga. Nu har vi atminstone bra vin att bjuda pa nästa helg när Oma och Opa kommer pa middag, haha. 
Senare pa kvällen kom Grossmami och Grosspapi över pa raclette. Barnen hade hur kul som helst, lite väl kul ibland, hehe. Men sa kan det ga. 
 
Igar var det underbart söndagsslapp. Eller inte. Pa morgonen gjorde vi inte mycket mer än bara va. Efter lunch akte vi ut till skogen och gick en promenad, barnen älskade det! Vi hittade ett gäng med röksvampar och hade skitkul. Sen kom vi hem, drack varm choklad och chailatte. Sen kom min energi ikapp som jag missat de senaste manaderna. Började med att putsa fönstrena, insag hur dammigt det är uppe pa hyllan i vardagsrummet, fixade där uppe, insag hur smutsiga glasskivorna inne var, tog ut alla gla och gjorde rent. Tänkte, att när jag ända är i farten kan jag ju putsa glasskivorna inne pa kontoret ocksa. Ställde upp barnens playmobile saker och fixade. Sa skönt det kändes! Avslutade dagen med en god middag, och ett glas vin. Haha, ja jisses. 
 
Avslutar detta inlägget med tva bilder, bada tagna i Sverige förra veckan.
 
 
 
Den översta bilden älskar jag för färgerna. Hösten är här! Eftersom vi inte direkt upplevde nan var sa känns hösten extra uppskattad. Längtar redan ocksa efter varen. Och julen! Det där vita graa och kalla emellan latsas vi inte om. Understa bilden har Isabella smygtagit. Nog därför jag tycker om den, för att den är sa ärlig. Jag och Lars har pratat om det mycket, hur glada vi är över att ha dessa människorna i varat liv. Hur mycket vi uppskattar dem. Varan vecka i Sverige var precis vad vi behövde, vi har blivit sa bortskämda med bade god mat och uppmärksamhet att det nästan känns pinsamt. Tack. 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0 bloglovin