Frisk men bitter

Idag var jag ju som nämnt hos doktorn. Nervös som tusan var jag, som vanligt. Började med att ta blodtryck och kolla blodvärden (gör man sant hos gyn i Sverige ocksa?). Allt sag bra ut. Jag har inga knölar i brösten (phew) och allt annat sag bra ut det med. Fick en del "komplimanger" hehe typ "Oh jag hade aldrig kunnat ana att du har fött tva barn, du ser sa fiiin ut" Tack för den, eller nat?
Sen kom vi till samtalet. Vi började prata om mina p-piller och huruvida jag är nöjd med dem, vilket jag är. Har inte direkt haft nagra bieffekter- trodde jag. Sen kom vi till min vikt, och jag hade redan byggt ett fint försvartal om vad jag skulle säga. Att jag tränar, mar bättre än nansin osv osv osv. Jag menar, det är ju ingen nyhet att jag inte direkt är pinnsmal. Da ber doktorn om ursäkt, och säger att min viktuppgang är förmodligen en elak bieffekt pa p-pillrena. Snacka om att jag tappade hakan! Jag som trodde att det absolut inte händer (det var det första jag googlade efter att jag vägde mig i oktober). Men hon bad hemskt mycket om ursäkt, och nu far jag inte äta p-piller mer pa nagra manader, eller inte bara p-piller utan inga hormoner alls. Jag ska registera och känna efter hur jag mar, och framför allt, se om vikten börjar rasa av mig i snabb takt. Det finns, enligt doktorn en chans att det händer, men samtidigt maste man komma ihag att det gar lättare att ga upp än ner.
Jag kan inte annat än att känna mig lite bitter, och nästa tycka att det är sa jäkla orättvist! Här har jag gatt och rannsakat mig själv, undrat hur jag har kunnat ga upp i vikt. Jag menar, jag och Lars vi äter samma sak till middag och lunch, jag äter mindre frukost än vad han gör, och han är dessutom en smaätare, det är inte jag. Har fragat mig själv, och Lars flera ganger hur det är möjligt att inte han gar upp? Har undrat vad jag gör fel, osv osv osv. Nu vet jag ju, att jag har inte gjort nat fel, eller "misshandlat" min egen kropp utan att det helt enkelt är en elak bieffekt. Förmodligen har det börjat redan efter Alex eftersom det är samma p-piller men da märktes det inte lika tydligt eftersom det är ganska sa tajt mellan Alex och Isabella. 
Visst känns det skönt att veta att vi faktiskt äter bra, och att det inte har varit nat fel som jag har gjort. Men faktum kvarstar, att kilona ska väck! Dem trillade tyvärr inte av mig idag bara för att jag vet hur dem trillade dit. Men jo, för hjärtat och hjärnan känns det bra iallafall. Och träningen älskar jag, sa jag ska ju inte vara alltför bitter, lite gott har det kommit ur extrakilona. Men nu, nu ska dem väck, bort, försvinna. Sakta men säkert, men bort ska dem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0 bloglovin