Men balle da!

Tänkte ju börja bloggen med att visa världens bild pa finaste Alex, hur han "sitter" i sin fatölj. Men efter datorkrashen är inte kameran installerad, och Lars är iväg och jobbar, sa suck! Naja, det far bli imorgon istället, far skriva fin lapp till Lars och se om han orkar fixa det när han kommer hem.

Idag har varit en dag fylld med en massa roligheter, fina vänner som ska flytta (igen, stort grattis!) mysigaste släktingarna som kommer hit, ja helt enkelt roliga saker pa varandra. Jag har börjat grovplanera barnens födelsedagskalas, känns som att det börjar bli dags. Lars (bästa!) hittade en sida till mig som jag har ganska fri budget att beställa till Isabellas kalas. Till Alex hittade jag ett set själv som jag ska köpa hem sa fort jag far tid. Ja, detta kommer att bli bra. Vi räknar, om alla kommer, att vi kommer att vara 27 vuxna, och nagra barn. Vi ska nog hitta plats, hihi. Tartorna är under kontroll, och ja, jag maste bara planera ihop det lite bättre, sen kan jag lugna ner mig.

Igar var vi och snusade bebis, Jonas har blivit storebror! Lillkillen, Lukas, var sa söt att det inte var sant, och i en sekund tänkte jag, san vill jag ha! Men sen tänkte jag om. Jag är sa nöjd som det är, jag vill inte ändra varan familj pa nat sätt! Och stackars Vilma var ganska uppriven, hon har det inte lätt just nu. Jonas reagerar precis som förväntat, han är arg, aggressiv, slass och har sig. Precis som Alex gjorde när Isabella kom. Dock bara pa henne, inte pa nan annan. Tycker sa synd om henne, jag vet ju vad hon gar igenom. De där första veckorna som tvabarnsmamma var allt annat än kul. Rent fruktansvärda faktiskt. Sen lägga pa i ekvationen att Jonas dessutom är 18 manader... Ja jisses. Alex som 18 manader var inte kul, att ha det tillsammans med ett nytt syskon. Stackars. Men det gar över, och det lovade jag henne. Hon hade lite kris ocksa hur man ska hinna allt, och fragade mig om jag hinner städa. Da fnittrade jag lite at henne. Hormoner? Hihi. Bade Alex och Isabella var jättenyfikna pa bebisen och försiktiga och snälla. Dem är bra mina barn. Och Vilma tittade manga ganger och beundrade Isabella och drog sig lite i haret över att ha tva pojkar, fniss. Flickor ÄR lugnare, det konstaterar man lätt. Ja, jag är nog glad att jag har en av varje ända. Tänk tva Alexandrar, jisses Amelia!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0 bloglovin