När Isabella sover brukar jag och Alex passa pa att ha lite egentid. Bara han och jag. Idag ville han bygga hus, da gjorde vi det! Inte dem största kanske, men absolut finaste.

Isabella har nu i tva dagar sovit superkonstigt, vaknar redan kl 7 pa morgonen (hon somnar för natten runt 19:30-20). Sen är hon superdupertrött hela morgonen- men vägrar sova! Imorse dock lyckades hon somna i badkaret, pladask pa min mage. Lat henne ta en snabb powernap, och la henne för vanliga tuppisen kl 13 (Isabella sover en gang om dagen, kl 13, oftast till runt 14). Nu sover hon dock fortfarande och uppenbarligen behöver hon sova lite längre nu när hon gar upp tidigare pa morgonen. Far se om det haller i sig eller om det bara är lite extra oro för tillfället.

Igar kväll när vi satt och kvällsmyste pa soffan och kollade pa Phineas and Ferb sa bajsade Isabella. En riktigt riktigt illaluktande en. Alexander gar fram till henne, sniffar lite pa henne, viftar för näsan och säger "Puuuh, Stinky". Helt och hallet felfrett, det var inget fel pa uttal eller nat. Jag och Lars tittade pa varandra en lang stund, sen lag vi dubbelvikta pa golvet och asgarvade, jag hade ont i magen efterat och tararna sprutade. Han kan nog innerst inne prata, men ja, han behöver kanske inte, eftersom han har ett sa väl utvecklat kroppsprak. Han gör sig alltid förstatt, han förstar allt vi säger till honom, eller ber om.
Men jag tänker inte stressa om hans pratande eller inte. Sa länge det inte är jobbigt för honom, sa är det inte jobbigt för mig. Jag tänker strunta i alla som fragar hela tiden om när han ska bärja prata och sa vidare. Det kommer när det kommer! Och som doktorn sa pa 2 ars kontrollen- när det kommer, da kommer det ordentligt, och han kommer förmodligen att prata alla 3 spraken flytande. Duktiga Älsklingen!

... har vi hunnit med idag, utan även en snögubbe. Eller snöängel blev det nog tillslut.




Nu badar barnen, om en stund blir det Phineas and Ferb, efter det läggdags. Da ska vi lägga oss pa soffan och titta pa film- My sisters keeper. Jag har ju läst boken, sa jag ska ladda upp med en stor hög servetter!

Har med hjärta och omsorg dekorerat pepparkakshus idag!

Jag är dock inte fullt säker pa om fanskapet till hus kommer att överleva dock, taket rasade in, sen var det dags för väggarna och efter ytterligare hopmontering sa star det nu och försöker överleva pa mikron. Men dekorationen, den är atminstone MVG+, även om hopsättningen (gjorda av mamma och pappa) suger, hihi.

När jag säger att jag ska bara julkakor sa tro inte att jag är saaa himla ambitiös. Nejda, sahär gör jag (fniss)

Ga till affären, köp färdiggjorda degar, ga hem, kavla, tryck i lite former, in i ugnen, pa med passande dekorationer KLART! Helt underbart enkelt, hiih!

Tiden lägger jag istället pa julgodis, för det är mycket roligare att göra än att göra kakdegar.

Snacka om att hon rör sig i sömnen, som ni ser är det en aningen bit bort fran lilla sängen. Men sa sover vi i denna familjen, vi rör oss mycket, hehe.

Idag är det första advent, och det ska vi fira med besök pa julmarknad i eftermiddag. Innan dess ska jag se om jag hinner baka ett gäng julkakor, och fixa undan lite. Ikväll blir det snyftfilm, wihi!

Nej, Bella bebis haller sakta men säkert pa att forma sig till en alldeles egen lite Isabella. Bebis är hon verkligen inte längre, och hon blir mer och mer sig själv för varje dag som gar. Hon är envis och har en stark vilja, precis som oss alla andra här i familjen.

Idag gjorde hon dessutom nat helt nytt. Hon vinkade till mig! Lars stod med henne i famnen precis innan vi skulle ga ut, och jag vinkade till henne. Sakta lyfter hon upp armen och vinkar tillbaka. Bade jag och Lars stod hel förvanade och bara stirrade. Sen tog jag upp armen och vinkade igen, och hon gjorde exakt samma sak! Da blev vi helt övertygade om att det var en medveten handling, och inte bara en väldigt passande slumpmässig sak. Helt underbart! Hon växer sa det knakar!

Att jag ocksa kunde ta fina bilder! Tycker att det är sa ofantligt onödigt att ha en dyr kamera med diverse tillbehör, och sen slösa det pa min brist pa talang! Men jag ska kämpa, jag ska ta tid, jag ska lära mig att ta bra bilder jag med! Men fram till dess (räkna med en sisadäär 10-15 ar, hihi) sa far ni nöja er med mina amatörbilder!

Bada barnen är otroligt torra i ansiktet nu när kylan har kommit. Jag brukar använda Nivea väder och vind men har fatt tips fran Wilma att det ska finnas en annan som är ännu bättre. Högst pa inköpslistan idag!

Jag har sa manga "jag förstar inte" som aker runt i mitt huvud dagligen. Vissa bloggar jag läser, far jag hur manga jag förstar inte hur människan tänker att jag inte ens kan räkna. Men sa vagar man ju inte kommentera, för da blir man ju hängd sparkad begravd levandes och efterat hälld i ett tjärbad. Ungefär. Men jag tycker det är synd att man inte kan kommentera pa vissa bloggar utan att det blir kallad att man är avundsjuk, eller att man vuxenmobbar eller att man är elak. Synd tycker jag, men sa är det.

Jag har en massa jag förstar inte hemma med. Jag förstar till exempel inte alls hur det kommer sig att sa fort Isabella har somnat sa blir Alexander mer högljudd än nansin, och leker bara med leksaker som gör ljud, och enda gangen han far utbrott är just när hon sover? Jag förstar inte varför det inte duger för Isabella att sitta pa golvet, utan ska bara bli buren runt. Eller jo, det förstar jag egentligen, det är det där hemska ordet (orden) egen vilja som kommer krypandes sakta. Hujja mig! Varför kan det inte komma snarare när hon är säg 25 och det är dags att flytta hemifran (ja, sa är det här, vääldigt vanligt att man bor hemma tills man är atminstone 25...!)

Sagt och gjort, idag fick jag MIN vilja till och började med julgodiset. Först pa listan var Nigellas fudge. Den är sa vansinnigt god, och sjukt lätt att göra. Förutom de där jävla pistagenötterna som skulle skalas, mutter! Men det är i slutändan sa värt det! Nästa pa listan är cornflakes godis, mumma!

Lars har köpt en ny lins till kameran och ville testa den lite. Yea right säger jag att försöka fa normala bilder pa mig och barnen tillsammans- det krävs mer än en BRA lins för det, hihi.

Som sagt, finns inte en lins i världen som kan fanga oss (bra) pa bild, hihi. Atminstone inte mig!

Jag har en känsla i kroppen som jag inte haft pa gud vet hur länge. Jag är u t t r a k a d. Isabella ligger och sover, Alex sitter och tittar pa TV, sa jag har haft en himla massa tid till att ga runt och smaplocka. Nu är det slut, finns inget mer att smaplocka. Bloggkoll markerar 0 nya inlägg. Jag har svarat pa mail som väntat, jag har tagit itu med att lasa upp mitt Wow konto (fraga inte ens varför det är last, hehe). Nu, vad ska jag göra nu liksom? Förvisso hoppas jag att Isabella vaknar ganska snart sa vi kan bege oss till affären, ikväll är det skola, sa vi maste ga lite tidigare än vanligt. Men vilken känsla detta är. Uttrakad. Tycker inte om det alls!

Som utlovat, börjar vi med recept pa muffinsen fran igar.

100 g smör
2 dl mjölk
2 ägg
2 dl socker
2 tsk vaniljsocker
4 dl mjöl
2 tsk bakpulver
Rivet skal från 1 citron

Frosting
200 g fin vit choklad
200 g färskost

Smält smöret. Vispa ägg och socker och vaniljsocker pösigt. Blanda ner mjölken i smöret- smörblandningen i äggröran. Blanda bakpulver och mjöl, blanda ner det i smeten, tillsammans med citronskal. In i ugnen, 225 grader, i mitten, cirka 15 minuter. Lätt som en plätt! Dock är receptet för 12 muffins, men jag fick en hel del smet över, men det tyckte Alex om som smaskade i sig lite.
Frostingen gör man lätt genom att fluffa till philadelphia (jag vispade lite med en sked). Smält den vita chokladen, ta det fran plattan och se till att det blir ganska sa nerkylt (men inte hart!) innan det blandas med osten, sa att det verkligen blir fluffigt och inte smälter. Jag vispade helt enkelt chokladen och blaste pa den samtidigt i nagra minuter. Spritsa pa= KLART! Och supergoda var dem.

Till varat födelsedagskalas hade vi först tänkt göra en prinsesstarta, men eftersom jag hade sa kul med mina muffins sa har vi tänkt om, och det blir nu istället dessa muffins+ en laddning prinsesstartemuffins. Ska bli skitkul att knapa ihop dem, och jag har redan satt Lars pa att göra värsta ekvationen eller formulan eller vad det nu heter för att da marsipanlocket perfekt. Tänk ända, att jag är gift med en doktor. Vem hade kunnat tro det 10 ar sen liksom? Eller 5 för den delen! Min alldeles egen Doktor Fysiker!

Där hänger det fina fina doktors diplomet. Jag blir nästan fortfarande nervös när jag tänker tillbaka pa när LArs hade sitt doktorstal. Eeeek säger jag bara för att göra nat sant själv. Aldrig i hela mitt liv!

 

Och ja, nu vet ni varför Alex heter Alexander. Han har fatt sitt namn efter sin pappa, hihi.

Detta klippet är ganska langt- cirka 5 minuter. Jag förstar att ni kanske inte vill kolla hela, men det ger en ganska bra inblick pa en relativt vanlig "lekstund" hemma hos oss. Isabella blir skitsur pa slutet (det kommer att höras, hehe) för att hon inte far vara med riktigt och leka med Alex.

Väskan är ärvd fran Kusin, och Alex älskar den över allt annat.

... när detta händer?

Söta fina Alexander däckade totalt. Pa stabrädan paväg till affären. Jag märkte inte ens nat, utan började fundera lite när folk började titta och peka och fnittra. Först DA kopplade jag att det var Alex som var "Kolla pojken som somnat". Han sov genom hela affären, och vaknade halvvägs hem. Först sov han staendes, men lutade honom framat mot Isabella efter ett tag. Hon älskade det och hade jättekul med sovande Storebror.