När Isabella är trött blir hon inte gnällig, hon blir tramsig och fnittrig. Det tillsammans med fotfetischen hon har för tillfället gör henne till en extra söt bebis. För ungefär 1 manad sen upptäckte hon sina fötter, sen lite senare att man kan ha dem i munnen. Problemet är att hon vill att det ska funka som alla andra leksaker, att de stannar där hon vill att de ska stanna, och hon blir fly förbannad när hon stäpper taget om fötterna och de tjoffar iväg fran hennes mun. Hon kan sitta länge och skälla pa dem när det hände. Nu i dagarna dock är det jätteroligt igen, för nu inser hon att hon kan dra av  strumporna ocksa, suck. Tights nästa!

 

 

 

 

Sahär glad är hon mest hela tiden. Behöver jag säga underbara älskade gullunge?