Hur är det möjligt?
Jag sitter här och klurar lite, hur är det möjligt att nat sa litet som Alex, lyckas ställa till med sa mycket skit, pa sa kort tid? Bara denna morgonen har han lyckats göra sönder en köksstol, smular maräng och kex över golvet i alla rum, hällt vatten över det sa att det är en härlig klump lite här och där, hällt vatten över halva lägenheten, spridit sina leksaker överallt förutom där dem ska vara (pa hans rum). Jag gar och snubblar pa jäkla Duplo överallt! Han har 159 bitar, men det känns som över 86436934 stycken när dem är spridda överallt. (159 bitar är det för att när Madde var här sa tyckte han att hon skulle ha med sig en bit till Sverige, som hon senare hittade i sin väska när hon kom hem.)
Det är väl dags att försöka ta itu med oredan här, fast det känns inte vidare lönt, 1 steg framat innebär att man snabbt blir knuffad 10 steg bakat av Lillen!
(Men idag är det fredag, och det innebär pappa kväll för Alex, eftersom mami ska in i ett spabad med ansiktmask och peeling och harinpackning och hela faderullan. Min stora veckonjutning!!!)
Det är väl dags att försöka ta itu med oredan här, fast det känns inte vidare lönt, 1 steg framat innebär att man snabbt blir knuffad 10 steg bakat av Lillen!
(Men idag är det fredag, och det innebär pappa kväll för Alex, eftersom mami ska in i ett spabad med ansiktmask och peeling och harinpackning och hela faderullan. Min stora veckonjutning!!!)
Kommentarer
Liselotte
Jag förstår att det är ganska så jäkla jobbigt, men n är jag läser dina berättelser, och ser bilderna på Alex, så blir jag bara så full i skratt, för han är ju så söt! Han kommer reta gallfeber på sin syster!
Trackback