Alexanders tid i parken
Tyvärr blev det inte sa manga bilder som jag hade önskat, mest för att när jag var ensam med Alex sa ville jag hellre halla honom stadig i attraktionerna än att dra fram kameran, men ocksa för att det var emellanat ganska regnigt, och da vill jag inte heller dra fram kameran. Men självklart blev det nagra iallafall.
I foajèn första kvällen. Peter ser sa otroligt lustig ut pa denna bilden, nästan som att han är en del av dekorationerna, haha. Alex däremot var inte alltför förtjust i ormen som slingrade sig, sa den stolen satt han inte länge i.
Pa restaurangen var Alex självklart KUNG. Kvällarna för övrigt gick sa mycket bättre än förväntat, första middagen sa somnade Alex i famnen pa mig och sov middagen igenom, andra middagen var han övertrött men inte alls gnällig utan enbart tramsig och glad.
Alex at tva hela pasar med popcorn under dessa dagarna. Naja, nagra popcorn delade han med sig till Euromaus och hans fru, jag hörde hur de fnittrade under maskerna. För övrigt märkte jag väl hur snäll Alex är, inne i baby/barn rummet var vissa barn riktigt otrevliga, och en av ungjävlarna ville jag bara ge pa käften. Skriker pa sin mamma att Alex var elak mot honom när han försökte ge honom en bit lego. Sen när Alex började leka med systern istället sa ställde sig ungjävel i vägen och puttade iväg Alex. Och da var han ända runt 4 ar. Föräldrarna brydde sig inte ett dugg, och jag var tvungen att bita ihop en del väl valda ord till dem när jag gick därifran.
Det är kul och man känner sig sa busig när man äter en massa popcorn till mellanmal!
Söta rara lilla busunge <3
Det hände faktiskt att han somnade, da passade jag pa att sätta mig ner pa ett cafè och dricka kaffe.
Världens sötaste kaffe.
Det var med lite skräckblandad förtjusning Alex hade i början pa ryska snöpalatset. Tur att han hade pappa nära att mysa in hos.
Efter den första överraskningen började det bli riktigt kul och intressant.
Det tog inte alls manga sekunder innan det var peka och "titta titta titta" var det enda man hörde. Alex älskade denna attraktionen, och den akte vi maaanga ganger.
Det blev även en tur pa ponnykarusellen.
Att se Alexanders glädje gav mig sa otroligt mycket glädje, och även om jag hade otroligt ont pa grund av foglossning sa kändes det sa värt det. Och även om jag var otroligt trött, framför allt sista dagen sa angrar jag inte en sekund och hade inte velat ha hoppat över det bara för att jag är gravid, och inte sa "fit" som man brukar.
I foajèn första kvällen. Peter ser sa otroligt lustig ut pa denna bilden, nästan som att han är en del av dekorationerna, haha. Alex däremot var inte alltför förtjust i ormen som slingrade sig, sa den stolen satt han inte länge i.
Pa restaurangen var Alex självklart KUNG. Kvällarna för övrigt gick sa mycket bättre än förväntat, första middagen sa somnade Alex i famnen pa mig och sov middagen igenom, andra middagen var han övertrött men inte alls gnällig utan enbart tramsig och glad.
Alex at tva hela pasar med popcorn under dessa dagarna. Naja, nagra popcorn delade han med sig till Euromaus och hans fru, jag hörde hur de fnittrade under maskerna. För övrigt märkte jag väl hur snäll Alex är, inne i baby/barn rummet var vissa barn riktigt otrevliga, och en av ungjävlarna ville jag bara ge pa käften. Skriker pa sin mamma att Alex var elak mot honom när han försökte ge honom en bit lego. Sen när Alex började leka med systern istället sa ställde sig ungjävel i vägen och puttade iväg Alex. Och da var han ända runt 4 ar. Föräldrarna brydde sig inte ett dugg, och jag var tvungen att bita ihop en del väl valda ord till dem när jag gick därifran.
Det är kul och man känner sig sa busig när man äter en massa popcorn till mellanmal!
Söta rara lilla busunge <3
Det hände faktiskt att han somnade, da passade jag pa att sätta mig ner pa ett cafè och dricka kaffe.
Världens sötaste kaffe.
Det var med lite skräckblandad förtjusning Alex hade i början pa ryska snöpalatset. Tur att han hade pappa nära att mysa in hos.
Efter den första överraskningen började det bli riktigt kul och intressant.
Det tog inte alls manga sekunder innan det var peka och "titta titta titta" var det enda man hörde. Alex älskade denna attraktionen, och den akte vi maaanga ganger.
Det blev även en tur pa ponnykarusellen.
Att se Alexanders glädje gav mig sa otroligt mycket glädje, och även om jag hade otroligt ont pa grund av foglossning sa kändes det sa värt det. Och även om jag var otroligt trött, framför allt sista dagen sa angrar jag inte en sekund och hade inte velat ha hoppat över det bara för att jag är gravid, och inte sa "fit" som man brukar.
Kommentarer
Trackback