Sa.... imorgon är det dags, da är det arme tid som gäller.
Har lite blandade känslor över det, ena sekunden känns det helt ok att vara ensam sa pass länge med Alexander, andra sekunden sa känns det som att världen ska ga under. Har värsta konstiga tankegangar vad gäller tid med, tänker jag att imorgon sa kan jag säga att jag aker till Sverige nästa vecka (!) eller att det bara är 1vecka 6 dagar kvar att aka dit sa känns det wow, det är ju ingen tid alls, hur ska jag hinna förbereda allt? Men tänker jag att det är 4 dagar kvar imorgon tills jag ser Lars igen sa känns det som att det är en halv evighet. Konstig tidsuppfattning man har.

Har iallafall planerat att jag ska ge mig själv ett uppdrag varje dag som jag maste göra, för att fa tiden att ga. T.ex en dag ska jag städa ur min byra/ garderob, slänga alla "fatty- kläder" som inte passar längre (nu snackar vi inte mammakläder, utan kläderna jag hade innan.) Det är verkligen dags att göra sig av med dem, för det är inte direkt att jag har planer pa att de ska kunna passa igen. Sen nan dag ska jag städa ut alla skapen i köket och göra fint. Naja, allt detta beror ju förvisso pa hur mycket Alex tillater mig att göra.
Nan som har andra tips pa uppdrag som jag kan ge mig själv?