Idag är det torsdag, och jag känner inte direkt att jag behöver papeka vart vi ska idag, det borde sitta i ryggmärgen pa er alla vad vi göra pa torsdagar! Idag ska det införskaffas glögg, pepparkakshus, ska även se om de har en liten vit orkidè (förra gangen hade de bara stoooora). Det kommer ocksa att trilla i lite nya lakan och en massa härliga ljus! Och in i magen kommer det med all säkerhet att trilla in en och annan köttbulle, hihi!

Imorgon ska Lars pa julmiddag/ julfest. Ar det inte konstigt att jag utan "problem" kunde klara mig utan honom i 4 veckor när han hade armé, men att nu känns en kväll som världens undergang? Lustigt vad dem hormonerna kan spöka till det för en.

Igar var det dags att ga till doktorn igen, och jag hann inte mer än att säga hej till henne innan hon sa "Vill du ta Focretia idag?" Jag blev helt va va, vad är det för nat (hjätnan kopplade slött). Lars skrattade till och sa att det är svininfluensa vaccinet, och da blev jag helt ställt och lät ungefär "Va ska jag/borde jag/ kan jag/ vad tycker du". Allt det kom ut pa ungefär 5 sekunder, och doktorn fick sig ett litet skratt. Vi gick in pa hennes kontor och hon visade mig en massa statistik om svininfluensa hos gravida, bade dödsfall, intensivvard och hur man kan komma lindrigt undan. Hon avslutade med att säga att hon verkligen rekommenderar mig att ta det, och det var tillräckligt öfr mig att höra. Sjävla sprutan gjorde inte alls ont, det brände till lite som vanliga sprutor, men det var allt. Smärtan i armen som byggdes upp under dagen var dock allt annat än att leka med, FY TUSAN vad det gjorde ONT! När vi skulle natta Alexander pa kvällen sa grät jag nästan av smärta bara jag hade täcket över armen. Idag känns det bättre, lite ont gör det, men inte sa jobbigt som igar. För övrigt, sa känner jag inte av nan biverkning alls, hoppas att det fortsätter sa. Jag är mest glad att varken jag eller Alex far Pandemrix utan denna andra, som är helt utan kvicksilver. Det känns bra.

för övrigt gick det bra hos doktorn. Alla mina värden är jättebra, fortfarande behöver jag inte äta järntabletter, och kommer förmodligen inte att behöva det heller. Doktorn gjorde UL och kollade, och sa att det har inte växt ut nat sen sist, sa nu är det bekräftat till 100% att det blir en ISABELLA. Hon väger just nu 600 gram och är 28 cm lang. Alla organen är pa plats och ser jättebra ut, doktorn kunde inte riktigt se njurarna, men hon sag att kisseblasan var nästan full, och sa att gör henne är det ett tecken pa att njurarna funkar som de ska. Ingen klumpfot och ingen gomspalt. Huvudet är 5.4 cm i decemeter, sa perfekt för att vara halvvägs, da det ska ligga pa ungefär 10 cm. Sen slog doktorn om till 4D (!) UL och da höll jag pa att bli helt till mig. Där var hon, sa verklig, sa fin, söta lilla bebis. Och oförskämd da hon gjorde en gest till doktorn som fick henne att skratta sa hon nästan kissade pa sig. Jag ville bara be om mer mer mer, hade kunnat ligga och bara titta hela dagen pa detta underverk som just nu växer sa det knakar, alldeles har hos mig!

Jag antar att besöket och UL paverkade Lars ocksa, för pa kvällen när vi nattade Alexander och han hade somnat tittade Lars pa mig och sa "Tänk, snart har vi en till san här helt underbar varselse hos oss." och log med tarar i ögonen. Vad svarar man pa en san enkel mening, fylld av sa mycket kärlek? Jag bara log, för det kändes som att det var tillräckligt.

Jag börjar lite fa känslan att det är en cool grej nu för tiden att fa svininfluensan, detta genom att läsa olika bloggar eller Facebook statusar. Folk verkar vara sa snabba med att slänga sig pa datorn och berätta för allt och alla att jag har minsann svininfluensan. Da kan man ju undra hur illa det egentligen är om man orkar sitta vid datorn när man har det? Men det bästa är ända, och detta har jag sett flera ganger, folk som säger att de har svininfluensan, far en massa medlidande i flera dagar, för att sen komma pa att oj det var nog inte det ända, sa denna veckan ska jag vaccinera mig, och da far dubbelt medlidande för att sprutan gjorde sa ont/ biverkningar. Sen ska vi inte tala om lite bitska kommentarer som jag kan fa för att jag är gravid och är i en "riskgrupp". Ibland far jag känslan av att folk nästan blir sura för att jag har förtur, om jag nu väljer att vaccinera mig.

För det med att vaccinera sig eller inte, det känns lite som pest eller kolera. Läser man om de vanligare bieffekterna av vaccinationen sa verkar det vara ungefär lika jobbigt som att faktiskt ha själva svininfluensan. För att inte tala om dem mindre vanliga bieffekterna, men som faktiskt kan intäffa. Da har jag nog hellre svininfluensan.
Jag har fortfarande inte bestämt mig huruvuda jag ska välja pest eller kolera, men imorgon ska jag till doktorn (stort ultraljud, jippie!) och da ska jag passa pa att fraga henne vad hon säger. För det är ju hon som faktiskt vet bäst, och som kan hjälpa mig att välja.

Jag har svart att första hur tiden kan ga sa otroligt snabbt pa senaste, det bara svischar ivag! Denna veckan ska Lars pa julmiddag, pa fredag närmre bestämt. Sjukt att man redan känner sig deppig för att det blir en kort helg tillsammans. Ska se om vi kan boka in ett besök pa IKEA pa torsdag för att bota min depression, hihi. Pa lördag ska vi handla julpynt, jippie! Nan helg väldigt snart ska vi ocksa bara schweiziska julkakor tillsammans, eller jag antar att det snarare blir att Lars översätter recept och jag bakar ihop. Det var lite mitt förslag att göra det, mest för att jag inte vill att barnen i framtiden ska komma till julen och vilja ha den och den kakan och jag har ingen aning om vad dem prata om. Vi ska försöka fa in lika manga delar schweiziskt som svenskt över julen, det tycker jag är vädligt viktigt.

Idag ska jag sätta nya dammsugaren pa prov, längtar, haha. (Jag vet, jag har inget liv!)

Helgen har varit en lagom lugn myshelg. Fredagen började med tacos och mys pa soffan och bara lite avslappning. I lördags bar det av till gammelfarmor och gammelfarfar, mötte även upp svärmor där. Pa vägen införskaffade vi en ny dammsugare, äntligen. Vi hade ocksa skickat svärmor pa uppdrag att köpa ett special bröd fran Liestal, sa imorse at vi mumsig frukost! Vi planerade in lite saker ocksa, ska ha lite födelsedags fika här hemma mellan vara födelsedagar, det blir ett besök pa Naturhistoriska musèet och sist men inte minst ett härligt biobesök bara jag och svägerskorna! Lääängta, hihi! Lördag kväll bjöd pa Lars riktigt mumsiga Nasi goreng, min man är en mästerkock. Alexander var jättetrött efter fikat sa han somnade tidigt pa kvällen, det är ocksa skönt ibland. Idag har vi fixat lite här hemma, jag har smatestat dammsugaren liiite, vagade inte göra det fullt ut eftersom det är söndag idag. Ikväll blir det lugnt efter en lite längre promenad, Lars haller pa att laga riktigt söndagsmiddag, ska njuta ordentligt.

Sahär har Alexander suttit nu en väldigt lang stund, helt totalt fascinerad. Jag har haft en riktigt effektiv morgon, saker och ting gar sa mycket snabbara när man inte har en Alexander som ska "hjälpa" till.




Sa fort filmen är slut ska vi in och lägga oss i ett varmt härligt bad, men jag vagar inte slita honom ifran tidigare än sa.

MARY POPPINS! Satte pa filmen till Alexander och han är helt trollbunden, fast jag hade inte räknat med annat, det är ju faktiskt Mary Poppins. Varje gang det är sang blir han rent galen och nynnar med och har sig. Att jag inte fick denna underbara idèen lite tidigare?

Igar städade jag jättefint här hemma, moppade dammsög, ja hela rubbet. Allt i tron om att jag idag skulle ha en lugn morgon. Jag hade fel.... Saaaa feeel...

Igar gjorde jag och Lars lite forsking pa internet för att se om "beteendet" som Alexander ligger inne med för tillfället hör ihop med hans alder. Och visst är det sa! Han är bara helt enkelt exakt rätt i sin alder. Vi fortsatte för att se hur man som förälder kan göra det lättare för sig själv, för ibland kan det kännas ganska sa tungt.
Pa svenska sidor som jag hittade var det mest att man ska behalla lugnet, och sen en massa annat "trams" som säkerligen funkar i vanliga fall, typ dansa runt med bebisen för att fa bort överskottsenergi och sa vidare. Inte fullt nat gott rad till en mamma som är gravid och inte direkt har nan lust att dansa runt med en 11 kilos klump i famnen. Men vidare till vad Lars da hittade pa schweiziska sidor... Här rekommenderar de att man ska ta en lugnande "naturläke ört" för att "orka med sitt barn" och "hitta sitt inre lugn". Ooook, sa schweiziska mammor drogar alltsa ner sig med lugnande medel för att palla med sina barn?? Ibland blir jag nästan mörkrädd över vilken skillnad det är mellan vara länder. För att inte tala om det hemska fruktansvärda sängplastret som de använder här. Och ja, det är precis vad det later som, ett jäkla plaster i princip som man har i madrassen sen lägger man ungen där för att dem ska sova "säkert" och "lugnt och stilla". Jag har sett reklambilder, ska se om jag hittar, och för mig ser det rent fruktansvärt ut. Ungen ligger helt fastkilad i sängen och kan inte röra pa sig!

Igar hade Alexander en mer eller mindre väldigt jobbig morgon med mycket gnäll och trots. Svaret pa det kom sen pa eftermiddagen när han tog en tre timmars (!) tuppis och vaknade upp som en ny bebis. Uppenbarligen var han bara väldigt trött och behövde sova. Eftersom han sov sa länge blev hela dagen helt konstig, och vi kom inte hem fran affären förrän sent pa kvällen, naja sent och sent, runt 6. Lars kom 1 minut efter oss och ställde sig och började laga mat. Lyx sadär mitt i veckan, det tycker vi om! Eftersom Alex sovit sa pass länge sa hade vi kvällsmys pa soffan med filt och popcorn och tittade pa barnprogram med Alex, det tyckte han om och somnade gott igen vid 20:30 och vaknade inte förrän imorse när Lars gick upp. Rent vansinnigt vad den ungen kan sova, men jag är inte den som klagar, hihi. Funderade lite pa om det kan vara nan influensa eller förkylning pa g, men han verkar lika pigg som vanligt idag.

Pa lördag bär det av till gammelfarmor och gammelfarfar pa fika, härligt!