Det kan vara ganska svart att glömma bort denna händelsen. Men heter man Alexander sa gör man snabbt nat annat istället för att fa mig att glömma. När han kom in, och sag ut sahär:




Min första tanke (helt ärligt) var ungefär: MEN HERREGUD HAR HAN FATT MENS REDAN?? Sen efter att ha sansat ner mig lite insag jag snabbt att det var en otroligt konstig tanke, och att det självklart inte var pa det sättet. Sakta började jag känna lukten av jordgubb... Hmmm. Alexander är snäll och visar mig ut i vardagsrummet, till detta:



Han hade lyckats hitta en saftflaska, helt full nästan, och hällt ut allt pa golvet. Det är nog det värsta jag nansin har försökt fa upp fran ett golv, och det tog ett bra tag innan det slutade lata klatsch klatsch när man passerade där. När ska jag lära mig, att reagera direkt pa tystnad längre än 1 minut fran Alexander? Atminstone var han vänlig nog att hjälpa till att städa upp.

I lördags var vi ju som sagt pa grillfest i Frankrike, och visst var det mysigt, men maten var kanske en lite besvikelse. Jättegott, men inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Var en otroligt fruktansvärt irriterande mamma där, men en ung(jävel) som var nagra manader äldre än Alex. Och hon lät inte alex komma nära ungen och sa fort han gjorde det och ville pilla och känna efter sa skällde hon pa honom! fast jag fick känslan av att hon njöt av att skälla pa allt och alla, för hennes stackars man fick sig nagra omgangar han med. Var väldigt nära att säga ett par väl valda ord till henne manga manga ganger, eller visa med handflatan vad jag tyckte om denna ragatan!

Annars var det som sagt trevligt, vi kom hem runt midnatt med en väldigt väldigt trött Alexander, sa igar blev det inte mycket mer än att bara slappa och slappa lite mera!

Denna veckan ska Lars jobba nattskift, galning. I princip sa gar han till jobbet som vanligt, kommer hem och äter middag och busar lite med Alex, hjälper till att natta honom och sen gar han och jobbar hela natten. Hoppas bara att han far fram resultaten han vill ha (de gör experiment, därav att han vill vara där). Det innebär dock att han tar komp dagen efter och da ska vi aka och titta pa ett par skor till mig (har spanat in ett par Puma). Pa lördag bär det av till Basel och en massa shopping. vi ringde farmor och farfar igar och sa att om de ville sa kunde vi lämna Alexander där (fint vi vände pa det va, haha) och självklart ville dem det. Men helt ärligt sa känns det som att han har mycket mycket roligare hos farmor och farfar än att ga pa shoppingcenter!

Alex har verkligen kopplat det nu med att ga och lägga sig pa kvällen och somna vid samma tid varje kväll. Kl 8 gar vi in alla tre och lägger oss i stora sängen och varje kväll kämpar han sa hart mot sömnen, och det är sa otroligt gulligt att se. Först börjar han med att vägra ligga stilla, och haller sig i rörelse hela tiden för att lata bli att somna. Sen när kroppen säger ifran sa kryper han upp hos mig och myser, men da börjar han med ljudeffekter istället. Sa i nagra minuter ligger han och gör värsta beatbox och haller pa, och ofta slutar det med att han somnar mitt i ett ljud. Sen har jag och Lars atminstone en stund tillsammans ensamma pa kvällen och det är guld värt!
När jag gar in och lägger mig sa flyttar jag över Alex till sin egen säng och sen sover han (oftast) som en stock fram till kl 7 pa morgonen. Helt underbart!

Men jag och Lars har alltid haft asikten att saker kommer när Alex är redo, och vi har aldrig stressat fram nat, tvingat honom att ligga i sin säng med fem minuters metoden och liknande. Nej, vi är bada helt ense om att det kommer när det kommer, och jag kan inte paminna mig en enda gang om att vi har haft nan "angestperiod" när vi har försökt införa nat nytt, sa som man kan höra föräldrar prata om vilka jobbiga veckor det var när ungen skulle lära sig att sova själv och sa vidare. Varför tvinga fram sant som faktiskt kommer naturligt?

Ikväll blir det en ganska lugn kväll, för imorgon bär det av till Frankrike! Dock bara nagra timmar, hihi. Men kan det bli bättre än att ga pa fest i Frankrike med temat "Det italienska köket". Tänk er vilken mat det kommer att vara, vilka efterrätter det kommer att serveras. Jag och Lars har planerat sallad för hela helgen!

Pa söndag firar vi 6 manaders bröllopsdag! Kan inte fatta att tiden gar sa otroligt fort! Och det innebär att, om tiden fortsätter i denna takten sa är Bebis snart här, iiih!

Ja, det är ungefär vad jag hade igar. Alexander hade en inte ens i närheten ok eftermiddag, vilket slutade med att jag ringde till Lars totalt upprörd och tillbringade ungefär en timme i sängen och grät. Det är sana stunder som jag tänker lite panikartat hur i hela friden det ska ga med 2 stycken?!

Kvällen blev atminstone mycket mycket bättre och hela dagen avslutades pa ett riktigt bra sätt. Som jag sagt innan, även daliga dagar har bra slut!

Alexander har fatt den helt underbara idèen för sig att börja nypas. Ett tag skulle han bitas, men det har han kommit över nu, och da är det nypas som gäller. Blir rent vansinnig pa honom för det gör fruktansvärt jävla skitont (rent ut sagt) när han kommer med sina sma äckliga fingrar och nyper till. Det värsta är att han vet EXAKT var det gör som mest ont, sa han väljer axlarna, kinderna och gäddhänget. Vet inte hur manga ganger som det är nära att jag nästan slänger iväg honom ur famnen i ren chock och smärta när han klämmer till. Jag har ingen aning om hur jag ska fa honom att sluta heller, för nej, aj, sluta, ajabaja, inget av det funkar, suck!

Igar hade vi en liten middagsbjudning da Lars gammelmorbror fran Canada är här och hälsar pa. Och oj vad trevligt det var! Lars mormor och morfar och mamma kom ocksa, och det var en väldigt bra kväll. Lars var rent salig pa kvällen när dem gick hem över att jag hade gjort allt sa bra och förberett och städat och fixat och donat och att allt flöt sa bra. Hihi, sant beröm tackar man inte nej till. Han sa att det var rent uppfriskande att se hur pratglad jag var och hur trevligt jag hade det. Eftersom det inte är ofta som man kan prata flytande med folk här sa var det verkligen en annorlunda upplevelse. Hans gammelmorbrors (vilket later sa lustigt att säga till en 66 aring) fru kommer fran Sydafrika och kunde inte tyska hon heller, sa vi babblade pa hela kvällen. Tror att det var skönt för henne med att fa prata av sig lite.
Alex var överlycklig över all uppmärksamhet, saklart, och somnade som en stock i famnen pa gammelgammelmorbror. De har ett barnbarn som bara är nagra manader äldre än alex sa han hade guppvanan om man säger sa. Lite lustigt ocksa är att de ska fa ett nytt barnbarn i början pa mars, sa nästan precis när Bebis kommer.
Vi blev flera ganger under kvällen uppmuntrade till att vi ska aka till Canada och hälsa pa nan gang, och det vill jag lova att det är definitivt nat som vi kommer att göra väldigt snart!

Idag bakade jag jättesmarriga nästan kärleksmums. Jag säger nästan, eftersom det var vita sana.
Iallafall, mitt i bakningen papekade jag för Lars att jag tror att han tycker om dem eftersom de nog inte är sa söta, pa grund av att det inte var nat vaniljsocker i smeten. Förskräckt tittar han pa mig och säger, men du har väl atminstone bakpulver i??
Jag var lite nyfiken pa vad bakpulver och vaniljsocker har gemensamt, och fragade. Svaret var att det är ju typ samma sak eftersom de har nästan samma förpacking. Karlar säger jag bara! Han blev lite sma sur när jag sa att din oung har väl ungefär samma förpackning som varan granne, men inte tusan tycker jag att dem är ungefär samma sak för det? Jag tror inte riktigt han uppskattade min jämförelse och pastod att jag är sjuk i huvet. Det är faktiskt han med da som tror att bakpulver och vaniljsocker är ungefär samma sak!

Idag är det inte bara lördag, utan även första dagen pa v 15! Bara 25 veckor kvar, woho.

Senare idag ska vi även hem till svärmor och äta raclette, mumma!
Det blir inte mycket tid för uppdateringar nu för tiden, men sa är det ibland. Man har ju faktiskt viktigare saker än att sitta vid datorn.

...och vi fick resultatet pa Kromosomtestet vi gjorde förra veckan. Det vill säga, kolla risken för Down syndrom och andra kromosom avvikelser. Toppen, prima och jättebra var nagra av orden doktorn sa! Kändes riktigt skönt att höra, även om det inte känns som att det är sa stor risk att nat skulle vara fel sa kan man ju aldrig veta säkert. Men nu vet vi att Bebis är än sa länge 100% frisk. Självklart kan det fortfarande hända saker i graviditeten eller vid förlossningen, men än sa länge ser allt jättebra ut, sa det är bara till att njuta!

Idag var jag och Alexander ute vid sandladan som vi har fatt här pa "garden", jippie! Alexander madde som fisken i vattnet, tror inte det har undgatt nan att se hur mycket han älskar sand. Dagens bästa var när han började äta sanden och jag fragade honom om det var gott, och hans svarar Nä tillbaka. Höll pa att skratta ihjäl mig! Da kommer ju ocksa funderingarna, om det var ett häftigt sammanträffande eller om han faktiskt förstod vad jag sa? Jag tippar pa sammanträffandet, men vem vet.
Det blaste ganska kallt ute, det känns i luften att det är lite höst pa väg, sa härligt mysigt underbart!

Igar var vi ju som sagt hos doktorn och tittade Bebis! Det var verkligen en överväldigande känsla att titta pa Bebis pa skärmen samtidigt som jag lag och vinkade till Alexander. Tror det var först da som det gick upp för mig att jag snart kommer att ha tva barn! Och för första gangen fick jag inte mindre panikkänsla när jag tänkte pa det.

Allt sag bra ut, hade jättebra blodtryck, gar inte upp vansinnigt mycket i vikt, det var lite minder än jag hade räknat med (+3.5 kg än sa länge.) Jag ska kolla sen papprena fran när jag var gravid med Alexander och se hur "snabbt och mycket" jag gick upp i vikt da. Jag berättade för doktorn om att jag redan har riktigt ont i höfterna, ryggen och ischias, och hon sa att blir det värre sa maste jag börja med sjukgymnastik.
Sen var det dags att titta pa Bebis! Det första man sag tydligt var näsan, och redan da var doktorn jätteglad och sa att det var en perfekt näsa. Uppenbarligen ser man det snabbt pa näsan om det skulle vara nat kromosomfel. Bebis hade 5 fingrar pa varje hand, även det tyder pa att det inte är nat kromosomfel, hade det varit 4 hade det varit ok det med, men 6 sa hade det kunnat vara nat. Hon tyckte att allt sag perfekt ut, men det slutgiltliga resultatet kommer nästa vecka. Magen var ocksa igenväxt och huvet sag jättebra ut. Vi är mer än nöjda!
Passade även pa att fraga om hon kunde se om det är en pojke eller flicka, hihi, och hon kollade i det omradet och visade det för oss, och hon kunde nog ge en gissning pa vad det var redan, men ville inte dela med sig förrän hon ser det helt tydligt. Men efter vad jag kunde se sa vill jag nog säga att det bor en liten Oliver där inne!

Nu har Lars varit hos doktorn, och vad han fick höra vad väl inte direkt det han ville, langt ifran faktiskt. Just nu känns det väl inte sa jättebra, men det är bara till att titta framat, och nu vet vi iallafall hur det ligger till. Nu hoppas vi pa att det gar bra i eftermiddag iallafall hos andra doktorbesöket, för Bebis denna gangen!

Idag bär det av till... gissa vart? Naja, de flesta borde veta vid detta laget att bär det av nanstans pa torsdagar sa är det IKEA! Pa listan finns lite smatt och gott, ytterligare en matta till kontoret, lite tallrikar till Alex (börjar bli lite trakigt att diska samma tallrik 4 ganger om dagen typ). Gardiner till köet, eftersom bade jago ch Lars har insett att dem vi har är gör fula. Sen slinker det säkert ner lite annat smatt och gott (en orkidè är pa min rakaslinkanerivagnenlista).

Imorgon som sagt läkarbesök. Ser bade fram emot det jättemycket, samtigt som det är lite iih i magen. Tänk, sa mar inte bebis bra? Men jag kommer mycket väl ihag exakt samma tankar med Alexander, och det var ju aldrig nat fel pa honom. Naja, det kommer säkert att ga bra.

Igar var en san dag som man bara önskar att man kunde dra täcket över huvudet och bara ligga i sängen hela dagen. Alexander var minst sagt en besatt demonisk skitunge som ungefär skrek, trotsade slogs och gapade hela dagen. Vi bada hade sovit daligt pa natten eftersom Alexander lag i sin säng och skruvade och vände pa sig hela natten nästan. Sen vaknade han tidigt när Lars gick till jobbet och vägrade somna om. En tuppis sen pa dagen var det inte tal om utan även den blev ganska sa orolig. Trött, huvudvärk och rent slut sag jag inte riktigt fram emot en likadan kväll som dagen.
Men kvällen blev dra! Alex somnade gosigt och jag kunde äntligen andas ut lite! Kvällen slutade med mys pa soffan och en Alexander som kom uttraskande fran sovrummet och somnade i min famn. Gulleplutt! Innan jag och Lars somnade diskuterade vi idéen att köpa ett sommarhus i Smaland eller Skane, en idè som vi nog kommer att prata mycket mer om inom en snar framtid!