Om en vecka
... vid denna tiden skulle jag tro att vi kanske är nanstans runt Milano? Naja, beroende pa vilken tid vi kör vill säga. Det ska bli sa skönt att fa komma iväg, och även om jag inte riktigt ser fram emot att köra alla de timmarna, sa vet jag ju vad som kommer efter. Eller köra och köra, det är ju Lars som kör sa jag ska egentligen bara halla munnen om det där.
Om en stund ska jag försöka slita Kottarna fran TV:n och köra ett träningspass. Jag är klar med mitt program och nu har jag och Lars suttit tillsammans och gjort ett personligt program till just mig med fokus pa mina problemomraden. Eller haha, hela min kropp är ett enda stort problemomraden, men jaja, Det är riktigt roliga pass och äntligen ser jag fram emot träningen igen. Vagen gar fortfarande nerat, om än lite saktare (ligger pa drygt -12-13kg nu) och jag har lite angest över hur det kommer att bli när vi kommer hem fran Italien. Dock har vi planerat att ta en langpromenad varje dag under siestan (alla pooler och affärer osv är ju stängda da) sa vi far se. Semester är trots allt semester, och i värsta fall far jag ju jobba lite hardare när vi kommer hem.
Kommentarer (1)
Hall dig undan
Vaknade imorse med en liten irritation i halsen, lite tryck över bröstet och en allmän känsla av meh i halva kroppen. Nu har vi hallt oss friska riktigt länge, säkert en hel manad at gangen och behöver absolut inte bli sjuka precis innan semestern! Nej, jag hoppas pa att det mest handlar om nan slags stress blandat med resfeber och att detta ar kroppens sätt att säga at mig att lugna ner tempot lite.
Om en stund beger vi oss till affären och tar en sväng förbi barnens favvis lekplats först. Det känns som att det finns lite för mycket spring i deras sma ben idag, och att rasta av dem där en stund gör nog bara gott. Imorgon kommer dessutom regnet som ska stanna i nagra dagar, och da kan jag ju passa pa att göra alla innesaker som jag gärna har gjort innan vi aker.
Woah!
Ja, det är ett tag sen sist. Vad är det man säger, so much to do, so little time? Ja, herrejisses vad dagarna gar snabbt!
I helgen hade vi kusinbesök här, Alex och Isabella är helt frälsta i sin lilla kusin, och bokstavligen slogs om att fa halla honom. Da "offrade" jag mig och bar runt pa honom istället, fniss. Men när Alex förklarade att han ville sitta med Bebis i soffan och läsa bok, da fick det bli sa. Och jag kan lova, att Farmor till alla tre, fick kämpa för att halla tararna inne. Självklart har vi en massa bilder, MEN jag har valt att inte lägga ut en enda, än iallfall, innan jag har tillatelse fran kusinens mamma att göra det.
I helgen hade vi kusinbesök här, Alex och Isabella är helt frälsta i sin lilla kusin, och bokstavligen slogs om att fa halla honom. Da "offrade" jag mig och bar runt pa honom istället, fniss. Men när Alex förklarade att han ville sitta med Bebis i soffan och läsa bok, da fick det bli sa. Och jag kan lova, att Farmor till alla tre, fick kämpa för att halla tararna inne. Självklart har vi en massa bilder, MEN jag har valt att inte lägga ut en enda, än iallfall, innan jag har tillatelse fran kusinens mamma att göra det.
Igar flydde vi landet och akte till Liechtenstein och hade picknick. Kan man sa ska man, hehe. Vi hade googlat fram och hittat en fin lekplats i Vaduz och där fick det bli.
Isabellas rufskalufs har star at alla hall och kanter. Vill inte klippa det utan att "luggen" ska växa ut, men just nu är det kaos!
Där uppe bor Fursten av Liechtenstein.
Tillbaka i Schweiz och varan andra picknick, denna gangen vid Valensee.
Det finns alltid tid till att mysa... Känner mig fortfarande inte riktigt bekväm att se mig själv pa bilder, men vagen gar atminstone at rätt hall, och sakta men säkert börjar jag känna mig liiite mer bekväm.
Idag kom ett brev fran Alex skola med posten. Det var hans schema och ett papper med alla lovdagar. Jag vill nästan lägga mig ner och grata en skvätt för min STORA pojke. Helt galet. Pa fredagar har han gympa. Seriöst. Och att han kommer att vara borta halva dagarna. Separationangest! Men samtidigt vet jag ju att han kommer att älska det, sa vem är jag att ma daligt?
Men nu far det vara nog för idag, nästa vecka beger vi oss, och jag har MYCKET att göra till dess!
När katten är borta
Dansar rattorna pa bordet. Eller i detta fallet, Hello Kitty. Tycker nästan liite synd om Lars dator, men jag skyller pa att den var lite halvtrasig sen innan. hehe.
Fredag eftermiddag
Hemma hos oss
Kristi himmelfärd
Och självklart är Lars pa jobbet. Var annars liksom, hehe. Det är lite halvkasst väder ute, sa det far bli en innefixar dag helt enkelt, alla garderober är i behov av rensningar och städningar, papper ligger lite här och där som ska sorteras, ja, vi kommer nog pa nat sätt att fa dagen att ga.
Pa tal om papper, igar kom Alex skolpapper. Han kom in pa den vi ville, nämligen precis bara runt hörnet ungefär. Inga stora vägar i vägen, utan bara en trappa upp och ungefär 2 minuters väg. En tva minuters väg som jag kommer att följa honom vare dag ända, hehe. Det som förvanade oss mest var tiderna, han kommer att vara där mellan 8:20-11:50 varje dag, och en eftermiddag mellan 13:30-15:15. Vi som trodde att det typ var 2 timmar om dagen! Jag känner mig lagom nervös, men Alex verkar längta, och det är ju det som räknas. Kommer ni ihag förresten, att jag har nämnt grannmamman här som inte ens hälsar pa oss pa lekplatsen? Gissa vems dotter som ska börja i Alex klass, fniss. Far se om hon börjar hälsa pa oss nu da, hehe.
Om exakt tre veckor sitter i bilen, skulle tro att vi vid denna tiden är vid gränsen eller iallafall väldigt nära gränsen till Italien. Guuud vad vi längtar, Alex pratar om det varje dag. Det ska bli sa himla skönt, och det faktum att vi aker till samma ställe som förra aret gör det nästan lite bättre, för nu vet vi ju exakt vad vi har och vänta, och man kan liksom se saker framför sig, typ ah vi ska äta den och den glassen, ga till det stället pa stranden, ja ni fattar, Vi är redo för FERIE!
Underbara längre helg
I torsdags var det äntligen dags för dagen D, och kl 11:23 hämtade vi upp Agneta, Roland, Hans och Katarina pa tagstationen. Vi hade väldigt tur med vädret, och det var svettigt värre. Vi gick hem, och at lunch pa altanen, barnen fick presenter, och det var nästan som julafton. Eftersom fastighetsskötaren klippte gräset bestämde vi oss för en promenad till bycentrum (lol) och sen blev det altanhäng resten av eftermiddagen. Till middag bjöd vi pa raclette, eller epic fail som Lars sa, eftersom jag uppenbarligen lovat fonude, hehe. Men jag hoppas att racletten smakade, även denna gangen. Lars "somnade" tidigt, redan kl 19, och jag slängde ihop en pannacotta och lite tiramisu.
Fredag morgon gick jag och Agneta med Alex till lekis och lämnde honom där. Fröken undrade om det var Alex mormor, det vill säga min mamma, och det tar jag som en fin komplimang! 2 timmar senare när lekis var slut gick vi alla och hämtade upp Alex, och satte oss pa bussen mot Solothurn. Fredagen bjöd pa helt underbart väder, tror att Lars sa nat om att det nadde upp till 30 grader? Vi at lunch i Solothurn, besökte lite affärer, och strosade runt pa stan. Solothurn är verkligen en mysig liten stad! Pa vägen hem tog vi en runda förbi Coop, och sen hängde vi resten av dagen pa altanen, det var sa pass varmt att vi till och med kunde ta ut poolen till ungarna, nat som de verkligen uppskattade! Vi grillade ost och korv till middag, och at pestopotatis till, supergott! Efter maten kom Lars pappa och Ursula förbi och sa hej och stannade relativt länge, med tanke pa att de begav sig till Italien kl 4 pa morgonen, det stundar 30 arig bröllopsdag, hurra!
I lördags fick vi nästan lite sovmorgon, och vädret gick fran sommar till höst, med regn och rusk. Precis när vi tänkte ga till Coop kom värsta skyfallet, och det var bara till att vänta ut det. Pa eftermiddagen kom Lars mamma förbi och vi begav oss till Emmentaler, och ostfabriken. Vi at dessert (världens bästa maräng) och tittade lite i souveniraffärer, och fick med lite ost hem. Lars mamma stannade kvar pa middag, och vi hade jättetrevligt, hon fick en massa fina presenter, och jag tror att hon hade lite svart för att dra sig hemat, hehe.
Söndag innebar hemfärd, och vi saknar alla redan! Vi hade ju inte direkt nagra planer pa att aka till Sverige i ar, men det blir nog sa ända, hehe. Annars gar det alldeles för manga manader mellan ju!
Nu ska vi guess what, bege oss till Coop (känns som att vi inte gör nat annat än gar till Coop?). Hade jag kunnat hade jag lagt upp bilder fran helgen, men ja, det finns typ inga, hehe.
Trött
Idag är jag helt vansinnigt trött, nästan sa att det är pinsamt. Förstar egentligen inte varför, jag har sovit som en stock hela natten, gick och la mig relativt tidigt (halv 11) och barnen har sovit som änglar de med. Jag kanske helt enkelt har sovit för bra, hehe. Fast jag lider av ingen lust att göra nat syndromet ocksa, och sitter och slass med mitt daliga samvete om att bara ligga hemma pa soffan med barnen i eftermiddag och glo pa en film. Vet inte varför jag far sant daligt samvete egentligen, vi gar ju trots allt ut och promenerar mellan 90 minuter till 2 timmar varje dag, och oftast är vi ute pa altanen eller lekplatsen beroende pa väder. Att man sa lätt far angest för att det är fint väder och man känner att man maste vara ute och hitta pa nat!
I övermorgon kommer äntligen varat efterlängtade besök. Jag tror att jag har nämnt nan gang sadär att vi längtar, fniss. Alex har redan bestämt vem som ska sova i hans säng (Hans, vem annars?) och Isabella gar runt och säger Katinna och Annetta hela tiden. Hans säger hon med värsta tyska dialekten, med lang betoning pa a:et later jättekul. Och Roland blir Lolland.
Igar pa Coop hittade jag världens tjusigaste blommor, svarta petunior. De bara r
opade mitt namn där de stod, och blev fint planterade tillsammans med mina rosa klematis. Naja, jag hoppas atminstone att de far blommor och blir rosa!
opade mitt namn där de stod, och blev fint planterade tillsammans med mina rosa klematis. Naja, jag hoppas atminstone att de far blommor och blir rosa!
Nu är det dags att bege oss ut. Allt för att kunna njuta av en eftermiddag pa soffan- helt och hallet med gott samvete (eller det är atminstone vad jag försöker intala mig själv!).
