Snart är det 8 ar sedan som jag flyttade till Schweiz. Helt galet när man tänker efter. Sahär i efterhand, kan jag undra, hur tänkte jag där egentligen? Jag kan inte ljuga. Det har varit väldigt jobbigt, otroligt jobbigt fran och till. Extra jobbigt pa nat sätt detta aret när jag inte velat mycket annat än att vara nära min syster.
Men saker och ting börjar falla pa plats. Jag har min cirkel runt mig som växer. Jag fick det "bekräftat" med Alex allergichock om hur manga jag har här som bryr sig om oss. Och de senaste veckorna även mer. Detta kanske later tramsigt, men för mig, att fa ett "random" sms med lycka att nan har köpt nya skor, det betyder sa mycket. Att det finns nan nära mig som bara kände att hon var tvungen att dela det med mig. Som sagt, det later kanske löjligt, men för mig är det en stor grej att äntligen ha nat den punkten i mitt "nya" liv. Att ha vänner. Folk som bryr sig. Folk som jag kan ringa till när det behövs. Som kommer hit och dricker kaffe. Sana saker som man tidigare tagit för givet. Aldrig mer kommer jag att göra det. Nu är allt bra igen.