Idag var det ju egentligen dags för tyskakurs, och allt gick bra, Alex blev inte lika hysterisk som sist, och Mischa kom och hämtade mig. Da började problemet. Gatorna var sa hala att det nog var det värsta jag varit med om. Dem blänkte och vi halkade ner i diket nästan flera ganger de första 5 minuterna pa vägen. Sen fastnade vi i kö. Och satt fast i 30 minuter innan vi smsade läraren och sa att vi inte kommer och vände och körde hem. Det var en riktig obehaglighetskänsla längs vägen, manga bilar hade bara parkerat längs vägarna för att det inte gick att köra, en buss var fast i kön och folk stod utanför den och rökte. Nej, jag är glad att vi vände och akte hem!

Nu ska jag njuta av en ledig kväll och över att inte ha en massa läxor att göra. Far väl antagligen ta igen det nästa vecka, men den dagen, den sorgen!