Alexander fyller 4

Först och främst vill jag tacka (a Alex vägar saklart) för telefonsamtal, sms och Facebook hälsningar till Alex pa hans födelsedag. Känns bra i hjärtat att det är sa manga människor som bryr sig om honoom!

Gardagen började inte riktigt som tänk. Efter en ganska dalig natt där jag vaknat flera ganger av att jag känt mig riktigt kass sa vaknade jag kl 6 pa morgonen med sprängade huvud, ont i bade hals och öron, och höll nästan pa att svimma när jag masade mig upp för att ta en värktablett. Lars var helt inne pa att vi skulle vänta tills jag lände mig bättre, men det var ju sa speciellt att aka till Europapark pa just Alex födelsedag. Efter att värktabletten börjar värka kände jag mig liiiite bättre, och sa till Lars att vi aker. Har ju längtat sa länge.
Innan vi at frukost fick Alex sina paket, Rayman till Wii, Smurfarna pa DVD och Star Wars lego. Helt ärligt sa hade vi kunnat stanna hemma hela dagen sa glad som han blev för det! Efter frukost sa satte vi oss i bilen, och sa att vi skulle pa födelsedagsäventyr. När det var en liten stäcka kvar berättade jag för Alex vart vi skulle. Trött som han var tog det tid innan han kopplade, hehe. Och tyvärr fick jag inte med EXAKT det ögonblicket pa film.


Väl framme i parken träffade vi Euromaus, var som att han stod och väntade in oss.
Isabellas min pa bilden ger en väldigt bra hint om hur hon var, hlea dagen. Humöret blev liksom inte bättre. Det är som att hon beter sig som en riktigt liten underbar ängel ett helt ar och sen, 1 dag om aret, och det är när vi är i Europapark sa brister det totalt för henne. Hon betedde sig som ett riktigt litet monster- i princip hela dage! Inget var bra, inget var kul, och det var mest skrik och skit hela tiden. Tillslut gav vi upp och hade henne fastspänd i barnvagen och orkade inte försöka längre. Och trots allt, sa var det Alex dag, och inget som hennes jävla humör skulle fa förstöra!

Att muta med en klubba funkade ungefär tills klubban var slut.

I höstas när vi var i Europapark var det inte manga attraktioner som Alex ville aka, utan mest barnsaker som Älvbatar och Radiobilarna. Döm varan förvaning igar, när han ville aka ungefär ALLT. Jag och Lars tappade hakan manga manga ganger! Han började med Pegasus (eftersom Alex har raderat alla filmer pa min mobil, suck, fick jag leta efter andra pa Youtube, inte exakt samma sak, men man far iallafall en "känsla" av attraktionen.


Vi akte "Kallerado" som Alex tyckte var skitkul, tills han blev total dränk, fniss. Vi satt i en bat tillsammans med 6 tonarskillar, och de imponerade sa pa mig. De skrattade när Alex blev dränkt, men när de märkte hur ledsen han blev sa slutade de skratta pa direkten och försökte trösta istället, verkligen gulligt, och inget som jag hade förväntat mig fran tonarskillar!

Det blev ocksa en tur pa Vikingaskeppet.
Alex tyckte det var skitkul.
Att köra bil är ett maste.
Da även favoriterna- Radiobilarna.
Det som gjorde sa att vi tappade hakan sa langt ner var när Alex ville aka "Atlantica Supersplash". Vet inte hur han fick tanken, och när vi köade upp fragade jag flera ganger om han verkligen ville, och ja det ville han ju.

Helt galen unge!


Däruppe sitter jag och Alex, längst bak i hörnet. Ungefär här säger Alex "Mama, Alex hat Angst". Ja, jag tyckte inte heller det var sa kul just där, hehe.
Här är vi paväg ner.



Trots lite Angst sa var det ganska sa häftigt, hihi.


Efter att vi mutat henne med en glass suck.









Trots Isabellas fruktansvärda humör, och att jag madde riktigt riktigt daligt emellanat,  sa hade vi en jättebra dag och var inte hemma förrän runt 20 igen. Alex var sa otroligt duktig, och snäll och sa mycket att vi var mallösa, och vi berättade manga manga ganger för honom hur duktig han är och hur stolta vi är. Världens bästa 4 aring helt enkelt!

Kommentarer
Liselotte
2012-04-14 klockan 21:59:40    URL: http://www.lompansplace.blogspot.com

Grattis i efterskott Alex! Vad modig han är! Den där Atlantica supersplash såg ganska läskig ut ;-). Men jag vill åka den! Ska börja bearbeta Mikael så att vi kan åka dit någon gång, kanske om två år. Då får vi mötas upp!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0 bloglovin