När tar det slut?

Alex beteende haller pa att ga alldeles för langt. Helt seriöst, sa orkar jag snart inte mer. Jag vaknar med ont i magen varenda dag, och varenda dag far jag bara mer och mer ont. Han är, i princip elak, hysterisk och skrikande 90% av sin vakna tid. Vi försöker allt, men inget funkar. Inget duger, allt vi gör är bara helt fel. Han kan ga runt i en timme och bara skrika och tjuta, och fa sana utbrott att han bara star stilla pa golvet, börjar skaka i hela kroppen, knyter händerna, blir knallröd, och sen skriker sa man nästan blir rädd. Ofta, helt och hallet utan anledning. Som sagt, jag orkar bara inte mer, det är verkligen jobbigt just nu. Han är ocksa sa otroligt elak mot Isabella. Häromdagen när han tittade pa TV sa stängde hon av den för honom, sekunden efter hörde man ett ljudligt Klatsch, och sen Isabella som störtjöt. Da hade han helt enkelt gett henne en riktigt hard örfil (det var liksom ingen tvekan om saken eftersom man tydligt sag Alex handavtryck i ansiktet pa henne). Wtf liksom? Hur kan han överhuvudtaget veta HUR man ger nan en örfil? Lars pastar dock att det är i generna hos män/ pojkar, men jag vetetusan om det.

Nej, nu far det snart vara nog innan jag gar under helt och hallet (jag är bara nanstans halvvägs just nu). Men orken, den börjar tryta, och det märks pa alla sätt och vis här hemma. Varför kan inte allt blir bra och "normalt" igen?

Kommentarer
Jenny
2011-06-10 klockan 16:18:17

Varför betalar ni inte en barnvakt några timmar om dagen? Det är inte värt att du ska ha sånna problem med magen; det blir inte bra för nån i familjen.

Heidi
2011-06-10 klockan 16:40:01

Håller med Jenny, det är inte värt det. Han behöver kanske miljöombyte. Bara det inte verkar som om ni ger bort honom för att han har humör. Det blir bara värre då. Ge det som en belöning till honom. En chans för honom att hitta på nåt kul. Kram

Ida
2011-06-10 klockan 18:09:28

Låter som om han behöver gå på dagis för att bli stimulerad. Ett annat förslag är att ge honom lite egentid med en av er, tex en tur till en affär, så att han får all uppmärksamhet en stund. Det är iaf vi noga med med vår treåring och kommer göra likadant när den lilla blir större. Kram!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0 bloglovin