Idag har jag konstaterat tva saker.
- Jag är sa jäkla glad att jag har en pojke och en flicka
- Jag är mer än tacksam att Alex inte är 18 manader längre

Idag hade vi besök av Wilma och Jonas. Jonas är nästan exakt 18 manader. Herregud säger jag bara. Hur överlevde vi den aldern, hehe? Men Skrik och Panik hade kul iallafall, och vi ses igen om en vecka, fast hemma hos Wilma (Jonas verkar liiite lugnare där, hehe).
Om dryga tva timmar är Lars hemma. Det behövs. Isabella har feber för första gangen ever och hon mar inget vidare och Alex är en handfull. Inte lätt när man är ensam!