En san dag

Idag är en san dag som man bara vill vända pa kudden, och vakna upp imorgon. Eller atminstone lägga tillbaka Alex pa sin kudde och se till att han vaknar pa rätt sida denna gangen. Han har, rent ut sagt, varit rent fruktansvärd idag, och jag ber till gud att hans humör kommer att vara bättre när han vaknar efter tuppluren. Bade jag och Lars sitter här rent utmattade och man vet knappt vad man ska ta sig till ibland, att en liten tvaaring kan fa en att känna sig sa enormt otillräcklig? Vi har diskuterat fram och tillbaka om det är OSS det är fel pa, att det är vi som gönr nat galet som gör att Alex reagerar extre häftigt? Eller är det helt enkelt sahär det ska vara i början när man far ett syskon? Ibland, nu sahär med facit i handen sa hade jag nog snarare väntat ett ar sa att han hade förstatt bättre, men a andra sidan, da hade det kanske varit en helt annan reaktion istället? Usch, jag hoppas bara att det gar över snart och att lilla Gullunge Alexander kommer tillbaka!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0 bloglovin