Jisses vad denna veckan försvann snabbt, halla vart tog du vääägen?

Jag har en liten minikris med Alexander för tillfället. Han haller fortfarande pa att testa gränser och han har ett sjuhelvetes humör. Men däremellan är han söt och gosig som en liten ängel. JAg börjar känna mig deprimerad pa att vara "elaka mamman" som bara gapar och säger till honom hela tiden, och inte later honom göra allt det roliga som han vill göra, mala väggarna, dra i sladdarna, hänga i TV:n, slänga glas och mat i golvet osv osv osv. Men vi maste verkligen vara stenharda och fa bukt med detta snart, fär jag kan inte tänka mig att det kommer att bli lättare när Isabella är här. Och atminstone lyssnar han pa oss nu och slutar ganska sa snart när man säger till, nu gäller det bara att fa honom att första varför han inte far göra vissa saker.

Hans pratade gar framat i flygande fart, men (tyvärr?) verkar det mesta komma ut pa tyska. Hans nya grej nu är att ga runt och säga "Vad är det (fast pa tyska da) hela tiden. Ropar man pa honom far man Was ist? tillbaka, tittar man pa honom, samma sak. Ibland kommer det nästan fram lite uppkäftigt, haha.