Jag och Lars har börjat prata lite smatt om det där med förlossningen. Eller snarare jag berättar för honom hur jag vill ha det och han far nicka och halla med, haha. Jag har sagt till honom att han ska ha sin notebook redo att ta med sa att han kan sitta och spela eller vad tusan han har lust med, för tanken pa att ha nagon som sitter och glor mig i ansiktet och fragar hur det är i nagra timmar far det att krypa i hela kroppen pa mig. Far ännu mer panik när man läser att det ska vara sköterskor i rummet med en hela tiden, glöm det! Jag gör mitt, sen kan alla andra sköta sitt! Lars tror förvisso att det kommer att bli värsta express förlossningen, men san tur har man väl inte. Nu är det faktiskt bara 9 1/2 vecka kvar, 11 om jag har otur och 71/2 om jag har tur! Fast tänker pa att 7 1/2 är mindre än 2 manader, sa satsar vi mera pa 9 1/2! Själva förlossningen är jag inte alls nervös över, nu vet man ju vad man har att förvänta, och inte förvänta för den delen. Det som däremot gör mig nervös, det är det som händer efterat. Det där med att vara tvabarnsmamma!