Imorse vaknade jag klockan 5 och trodde att taket höll pa att trilla ner. Men nej da, det var bara vara grannar som hade sitt dagliga brak, sadär lagom klockan 5 pa morgonen. Tror att han smällde in henne i väggen eller nat, för det lät riktigt högt och sen hörde man henne störtgrata en bra stund, och riktigt högt. Detta kanske later iskallt att jag skriver om sana saker sa lätt, men jag är sa trött pa dem nu. De har sana har brak MINST 1 gang i veckan när de kastar saker i väggarna, smäller i dörrarna och klampar runt. Första gangen det hände var jag vettskrämd här hemma och ringde till Lars pa jobbet och storgrät sa att han fick komma hem, sa illa var det. Men efter sisadär en 20 ganger av detta sa "vänjer" man sig, och det verkar som att hon är minst lika illa tillbaka mot honom. Mellan varven när dem inte brakar da festar dem, vanliga festdagar är tisdagar och torsdagar. Fredagar kan duga vissa veckor med. En vecka festade dem till och med tisdag torsdag fredag, samma vecka. Favoritsysslesättning när dem festar? Singstar. Jag kan inte annat än att tycka att det är otroligt nochalant att ha det när man bor i lägenhet, det för mig hör hemma i källaren i en stort hus, inte i en lägenhet. När dem en tisdag körde igang Roxette, Sleeping in my car(?) klockan 23 pa kvällen da trodde jag att jag skulle fa tuppjuck. För tro inte att det later bra, nej det later som en jäkla katt som har klämt svansen, och da är jag ända ganska snäll. Den gangen gick iallafall Lars upp och ringde pa dörren, och det hjälpte, ungefär 5 minuter.
Verkligen, mer nochalanta människor far man leta efter. Nästan, bara nästan, sa man saknar Hellfamily, och da är det fan illa.