Jag och Lars har gjort det till en vana att ta en kvällpromenad efter maten och kaffet. Inte nog med att det är härligt med friskt luft, vi rör även pa fettet, utforskar varan by, och Alexander älskar det.

Idag gick vi och hälsade pa vara närmsta grannar, getterna. Alex blir helt till sig när han ser djur, sa jag lyfte upp honom. Glada i hagen gar vi fram och tittar pa getterna och pekar och har oss. Jag pekar pa den största geten och säger till Alexander att vi ska hälsa pa geten. Hej säger jag och bääar lite tillsammans med Alexander, utkaxiga är vi. Vad händer da i nästa ögonblick? Jo, getfan säger BÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Skojar inte att marken nästan skakade, och jag och Alex blev sa rädda att jag nästan tappade honom. Lars, snäll som han är, höll pa att garva ihjäl sig... Och jag tror nog att geten fortfarande star där och skrattar...